- Project Runeberg -  Tiden / Trettionde årgången. 1938 /
456

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 10 okt. 1938 - Schifrin, Alexander: Kampen om Fjärran östern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

456 Alexander Schifrin

som den ryska en gång var, utomordentligt oorganiskt ocih »bräckligt
■uppbyggd, och den ’har inite den tidigare ryska kapitalismens breda
ekonomiska svängrum. Den har ett smalt socialt underlag ooh är
kmi-ten till en statlig oi^g^nisation, som är mogen för explosion. I t. ex.
den tyska militärpressen beklagar man sig över de oppositionella
stämningarnas tillväxt i Japan och över brisiten på patriotisk begeistring.
Det är också riktigt att deit första och isvaga patriotiska ruset för
länge sedan förflyktigats. Den japanska reaktionen är visserligen
militärt brutal, mien den isakniar de äkta fascistregimemais total it i v och
tekmiken för behärskning av massorna. Det finns många Ludendorfar
och Tirpiitzar, men ingen Hitler och ingen Mussolini. Den japanska
militarismen har påtagit sig en fruktansvärd börda. Den för en strid
mot två revolutionära stater, Kina och Sovjet, ooh tre världsriken,
Sovjet, England och Förenta isitaterna. I denna krampaktiga strid
mogna de objektiva förutsättningarna för en japansk revolution.

Under dessa sista 15 år har Kina genomlupit tre stora etapper i sin
nationella historia. Den första fasen i den nationaldemokratiska
revolutionen avbröts 1927 av splittringen inom de revolutionära lägren
genom proletariatets blodiga nederlag i Sjanghaj och Kanton, av
striden mellan Kuomintang-partiet och kommunisterna. Kuomiintang
beträdde den borgerliga motrevolutionens väg. Det var ingen fascistisk
motrevolution, hur orientaliskt brutal den än var. Under årtiondet
1927—37 har den ur den våldsamt avbrutna demokratiska
revolutionen uppståndna stateni väsentligt konsoliderats. Vissa borgerliiga
re-’former genomfördes, förvaltningen gjordes enhetlig och
modernisera-des, liksom finanserna och armén. Under denna tid var Tjiang
Kai-sjek anhängare av en lösning, som innebar att samla de c:entrala
kinesiska områdenia kring Nanking och orientera sig mot Amerika. Med
det japanska anfallet börjar den tredje etappen, det nationella
befrielsekriget, det statliga enandet och återvändandet till den
demokratiska revolutiionen. Att samgåendie mellan Kuomintang och
kommunisterna åter blev möjligt är ett bevis för att det förut icke fanns
någon fascistisk motrevolution. Tjiang Kai-sjek är ingen fascist och
ingen politiserande militär som Primo de Rivera eller Schleicher. Han
är en politiker, som lärt krigaryrket, och en borgerlig
nationalrevolu-tionär aktivist. Han har en gång varit sekreterare åt Sun Yat-sen, han
har varit revolutionär konspiratör, han var 1924 elev i den röda
generalstabens armé i Moskva och ända till 1927 en trogen förbunden till
Sovjet och undeir denna tid också vapenkamrat i Kina fill m^irskalk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1938/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free