Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 31 okt. 1938 - Tonndorf, H. G.: Synpunkter på Tysklands Wehrwirtschaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Synpunkter på Tysklands Wehrwirtschaft 489
för fkrLtliga angrepp, framför allt från Inftm. Agglomerationen
odi koncentrationien av industrianläggnmgama i .storstäderna
framstå ur denna synpunkt föga önskvärda. Därfö’r påyrkas åtgärder i
syfte att flytta krigsviktiga företag från gränstraktema till de mera
skyddade delarna av landet samt från storstäderna till landsbygden.
För att vid ockupation av vissa områden de återstående delarna
av landet icke drabbas alltför hårt genom avbrytandet av
aAetsfördelningen med de ockuperade landisdelarna, skall produktibnen redan
i fredstid lomläggas på det sättet, att ’^för en stats olika delar en
långtgående självförsörjning åtminstone föir övergående tid är
möjlig". Arbetsfördelningen skall med andra ord icke endast reduceras
mellan :staterna utan även inom samma land.
II.
Det är W-ehrwirtsohafts själva innebörd, att produktionsmedlen
dragas bort från de oir fredsékonomisk synpunkt optimala
sysselsättningar ti’11 de från samma utgångspunkt mindre givande
användningar. Wehrwirtschaft betyder således en omläggning av den
ekonomiska verksamheten till minskad effektivitet. Den kräver på sina
håll visserligen svårbestämbara, men säkerligen mycket avsevärda
ekonomiska uppoffringar, som licke bli isynliga i någon försvarsbudget.
Detta förhållande förtjänar uppmärksamhet ej endast ur ekonomisk
Utan även ur miilitärpolitisk synpunkt. Motståndskraften i ett krig
är jn i hög grad beroende av ekonomin. Ett rikt land har helt andra
möjligheter att hävda sig än ett fattigt sådant. Frågan är om ej
ett land med ett blomstrande näringsliv rent av vore mera
försvars-diugligt än ett land, vars ekonomiska framåtskridande i fredstid
hämmats genom improduktiva krigs ekonom i ska regleringar.
För den senare uppfattningen tala onekligen myeket vägande skäl.
Vi få ha klart för oss, att minskad effektivitet innebär, att en
relativt stor mängd produktivkrafter åtgår för att tillfredsställa de
nödvändigaste behoven, varför en mindre kvantitet produktivkrafter kan
.frigöras för krigsändamål. Det är sant, att ett land med en
Wehrwirtschaft genast vid krigsutbrott kan mobilisera hela sin militära
och ekonomiska stridskraft och i en kortvarig drabbning möjligen
kan irtgå som segrare, men i ett långvarigt krig torde det bli
underlägset.
Svagheten hos Wehrwirtschafts krigsförberedelsesystem synes vara
särdeles framträdande, när det gäller näringsstandarden. Wehrwirt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
