Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 31 okt. 1938 - Kumm, Elfred: Från spannmålsundsättning till nödhjälpsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500 Elf red Kimim
ordinarie allmänna arbeten, vilka dirigerades så att de kommo att
tjäna som nödhjälpsarbeten. Hur de allmänna nödhjälpsarbetena
organiserades låter sig inte så lätt sägas. Där ägde en mångsidig
växelverkan rum mellan olika myndigheter och korporationer eller
"menigheter’’ som den mångtydiga termen löd. Som en huvudregel torde
kunna fastslås, att staten inte uppträdde direkt som företagare vid
nödhjälpsarbetena men däremot indirekt på olika sätt. Dels
uppgjordes arbetsplanen av kronans ombud eller utsända sakkunniga, dels
finansierades ju arbetena helt eller delvis av staten. Men det direkta
utförandet omhänderhades som regel av menigheterna själva, under
statens kontroll så snart statsmedel utgingo till företaget. De
allmänna arbetena — och därmed även deras avläggare
nödhjälpsarbetena — startades och drevos vid denna tid enligt
associationsprincipen. Då en kanal, en hamnbyggnad, vägförbättringar eller en
ut-dikning befanns önskvärd av bygdens befolkning bildades
intressesammanslutningar bland denna, ofta i form av bolag. Undersökningar
sattes igång, och när planen låg färdig gick man till regeringen med
begäran om statsansag. De sammanslutningar som igångsatte
allmänna arbeten varierade både till storlek och sin sociala
sammansättning. Ofta utgjordes de av kommunerna som sådana, vilka med
bidrag av statsmedel igångsatte vägarbeten, skollokalbyggen och
dylikt som nödhjälpsarbeten för socknens arbetslösa. Ibland bestodo de
endast av ett byalag som dikade ut en mosse, ibland av korporationer
och myndigheter i en stad, vilka byggde hamn och rensade farleden
upp till staden. De gemensamma vägförbättringarna begränsades
ibland till några ’backsänkningar, men stundom samlades hela länets
väghållningsskyldiga under landshövdingens spira till länsomfattande
arbetsprogram. Ofta blev företagets förverkligande aktuellt först då
en missväxt ställt bygdens proletariat utan arbete. Under de stora
nödtiderna på 1840- och 1860-talen torde de allra flesta allmänna
arbeten främst igångsatts för att bereda arbetsförtjänst åt de stora
skaror som drogo kring och tiggde mat och arbete.
Vad beträffar löner och arbetsförhållanden vid dåtidens
nödhjälps-arbeten stå inte många upplysningar att få i källskrifterna. I regel
omtala de bara, att ’’arbetsförtjänst bereddes de nödlidande", och
nämna något om arbetets art, vilket vanligen är väg- eller
torrläggningsföretag. Däremot nämnes ytterst sällan eller aldrig någpt om
dagslönens storlek. Denna sida av saken är heller inte mycket att
orda om. Ty allt tyder på att arbetaren vid dåtidens nödhjälpsarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
