Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 31 okt. 1938 - Berendsohn, Walter A.: Tysk emigrantlitteratur 1933—1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516 Walter A. Berendsohn
En betydelsefull grupp bilda historiska framställningar och
analy-ser av vår tid: Konrad Heiden skrev efter "Geschichte der
national-sozialistischen Bewegung", 1933, ’’Geburt des Dritten Reiches", 1934,
"Adolf Hitler", 1935, "Ein Mann gegen Europa", 1937,
"Europä-isches Schicksal", 1937. Emil Ludwig, "Hindenburg und die Sage von
der deutschen Republik", 1934; Theodor Woljf, "Der Krieg des
Pon-tius Pilatus", 1934 (1914—18); och "Der Marsdh durch zwei
Jahr-zehnte", 1935; Rudolf Oiden, "Hindenburg", 1935, "Hitler", 1935;:
Alfred Rosenberg, "Geschichte der deutschen Republik", Bernhard
Menne, ""Krupp", 1936; Friedrich Stampf er, "14 Jahre", 1937; Erich
Kehler, "Der deutsche Charakter in der Geschichte Europas", Bd I,
1937.
Dessa emigranternas mångom fattande försök att komma till
klarhet med de problem, som det Tredje riket uppställer för dem, är
säkert för var och en av dem en inre nödvändighet. En stark
drivfjäder för många är också känslan av samhörig^het med kamrater, som
lida i Tyskland. Friheten i främmande land är en förmån som
förpliktar. Det gäller att skriva ned sanningen om Tredje riket, som man
känner den, en anklagelse inför hela världen. En del av denna
litteratur är upplysningar, förklaringar inför den stora världen, som står
helt och hållet fattningslös utan att kunna begripa vad som sker i
Tyskland. Den vill samtidigt varna och uppmana till försvar av de
enklaste människorättigheterna. Så uppfattar Heinrich Mann detta i
"Sinn der Emigration", 1934.
Emigranttillvaron i sig själv intar inte någon ’Stor plats i
emigrant-litteraturen. Man kan t. ex. nämna: Konrad Merz, "Ein Mensch fällt
aus Deutschland", 1936; Gerhard Seger, "Reisetagebuch eines
Emigranten", 1935; de lugna och klara dik.tQ.vndi 2iY Max
Hermann-Neisse, "Um das Eremde", 1936; Heinz Wieleck, ""Verse der
Emigration", 1937. Man kan inte anklaga dessa diktare i exilen för
sentimentalitet.
Den nya omgivningen tar inte heller som motiv ett stort rum i
denna diktning. I Palestina uppstår tysk litteratur. Härtill hör Josef
Kastein, "Jerusalem" 1936. Tyska emigranter i Sovjetunionen ha
bidragit med böcker om landet. Ämnesvalet i några verk har orsakats
av vandringarna i främmande länder. Klaus Mann, "Elucht in den
Norden 1934", (Finland) ; Alfred Döblins nya romancykel, "Die
Fahrt ins Land ohne Tod", 1937—38 (Sydamerika). Walter Mehring
har i sin roman "Die Nacht des Tyrannen" försökt att analysera den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
