Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532 In- och utrikes
MAN KAN EMELLERTID ha rätt att fråga sig, om dessa andra
hänsyn alltid varit så värst välgrundade. Det man sagt sig frukta
har varit, att en emigration till ett land med arbetslöshet skulle
medföra en försämring av läget på arbetsmarknaden. Det skulle den
kanske göra i allra första taget, men å andra sidan bör man ju också
betänka, att flyktingarna icke komma från Tysklands sämsta och
minst prestationsdugliga skikt utan tvärtom från de bästa och
arbets-dugligaste. Det är i regel duktigt folk, som drivs ut — de sämre få
stanna, ’’arierna" som snart ingen till ta i med tång. Om en
invandring tillätes borde den därför ingalunda medföra några kostnader
utan snarast ge immigrationslandet ett värdefullt tillskott av
arbetskraft, som mer än väl kunde sörja för sig själv. Amerika har ju
erfarenhet av vad en emigration kan betyda. Expansionen var
våldsam under de år, då en aldrig sinande ström av ungt kraftigt folk
med energi och arbetsförmåga forsade in över gränserna. Det finns
ingen anledning antaga, att den ekonomiska utvecklingen skulle
påverkas på annat sätt nu. Det mottagande landet slipper undan alla
kostnader för undervisning och uppfostran, det får i stället färdiga
människor med ofta mycket god utbildning, självständigt folk, som
kan sörja för sig själv, om det ges tillåtelse. Med andra ord bör
en tillströmning av just detta slags människor verka stimulerande på
både näringsliv och på det kulturella livet.
Frågan är bara att finna lämpliga områden, såvida emigranterna
ej kunna sugas upp i redan mer eller mindre tätbefolkade länder.
Det borde inte vara omöjligt. Risken att sedan ställa kapital till
förfogande borde också vara tämligen ringa. I varje fall bör det vara
en säkrare placering än att hålla kapitalet kvar i det krigshotade
Europa.
SÅ FORT DET GÄLLER EMIGRATION tänker man ju gärna
i första hand på Amerika. Landet synes också ämna ta emot så
många flyktingar som möjligt. Man kunde kanske ha befarat, att
valutgången där skulle ha ytterligare stärkt isoleringstendenserna, men
så synes icke ha blivit fallet, åtminstone på denna punkt. Hatet till
allt vad nazisim och fascism heter har väl därvid bidragit. Över huvud
taget synes det ovisst, om den republikanska framgången kommer att
få någon betydelse för politiken under det kommande året. Mera
avgörande är hur utgången blev inom det demokratiska partiet.
Därom vet man än så länge inte så värst mycket, det har åtmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
