Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1938 - Magnússon, Skuli: Islands 20-åriga självständighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Islands 20-åriga självständighet 553
ooh halshugga honom tillsammans med hans två söner år 1550.1
historien står han som frihetens mäktige ooh rätte ledare, och hans öde
kunde folket aldrig glömma.
Tyngdpunkten i de envisa strider, som ägde rum mellan Danmark
odh Island, ligger dock inte här utan i den kungliga ensamrätten till
handel, som Kristian IV införde 1602. Omkring år 1600 var det
nämligen en mycket viktig fråga, hur Islands handel med utlandet
skulle ordnas. Allt eftersom havet fylldes med segelfartyg, kappades
tyska, engelska odh holländska köpmän om att vinna fotfäste på
Island, vilket ofta ledde till blodiga strider. Den danska ensamrätten
till handeln var därför välment från regeringens sida och den
hälsades med glädje och goda förhoppningar av islänningarna. Den blev
emellertid till ondo, ty köpmännen använde den till tvångshandel till
egen fördel, vilket lät sig göra, eftersom regeringen var så långt
borta. Det var till stort men för befolkningen, att regeringen utvalde
endast tjugo handelshamnar och att folket var ålagt att handla vid
viss hamn, vilken dessutom icke alltid var den närmaste. Det tog ofta
flera veckor för bönderna att hämta varorna, de måste ofta vänta på
skeppen och då varorna slutligen kommo voro de icke alltid som de
skulle vara utan gamla och odugliga. Också naturen var sträng.
Landet härjades i det följande seklet av våldsamma vulkanutbrott och
sjukdomar. Folkets nöd var så stor att omkring hälften dog.
Omkring år 1700 var befolkningen icke mer än 40,000 och över den siffran
kom man icke på länge.
Man försökte att för den danska regeringen göra klar landets
olyckliga läge men fastän man nu lyckades vinna gehör var Islands
halv-sjunkna skuta så långt på släp efter Danmark, att regeringens
ansträngningar icke alltid hade åsyftad verkan. Så småningom gav man
upp hoppet om att Danmark skulle kunna hjälpa. Det enda möjliga
för att rädda det halvsvältande landet var att återväcka folkets egen
vilja som var nedbruten. Alla motigheter hade gjort folket likgiltigt,
så att det flöt som en död fisk med strömmen.
Det är nu som skalderna gripa in. Liksom sångsvanar, som ana
vårens annalkande under den mulna himlen, började de låta landets
vackra natur och fordomdags rykte lysa i visor och sånger. De flesta
av dessa skalder studerade i Danmark och skrevo många av sina
saker där. De hade kommit i beröring med romantikens ungdomliga
mod, som svepte fram över Europa. Efter skalderna gjorde sig flera
ach starkare röster hörda. Landet fostrade nu tappra män, som sägo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
