Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 20 nov. 1938 - Magnússon, Skuli: Islands 20-åriga självständighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554 Skull Magnusson
reellt på tingen oöh kämpade för fullständig frihet. De insågo, att
blott som ett fritt folk kunde nationen nå en värdig utveckling.
Särskilt försökte de få handelsrättigheterna avskaffade, vilka lågo som
ett hinder för all framryckning. Den som härvidlag gjorde den största
insatsen var Jon Sigurdsson, som efter många års arbete slutligen fick
handeln fullständigt fri.
Andra mera kända personligheter från frihetskampen höra för det
mesta till Fjölnismen. Namnet kom av en tidskrift Fjölnis, som de
redigerade från Köbenhavn. Denna tidskrift var under många år
den som förde frihetstanken till Island. Genom artiklar och dikter
lyckades dessa ledande unga krafter återväcka folkets nedbrutna kraft
och vilja, så att man med klingande verser på läpparna mötte naturens
barskhet för att återerövra det förlorade. Efterhand som
islänningarnas handlingskraft och självtillit växte började trots mycken
oenighet en bättre förståelse att spira mellan länderna.
Vad är då Island i dag? Ett fritt folk! Men därmed är icke allt
sagt. Den isländska staten befinner sig ännu i stöpsleven, och folket
är som färdig massa, ett upprört hav av kraft och vilja med okända
framtidsmöjligheter. Omkring sekelskiftet började en trängtan till
välstånd komma till synes hos folket. Det ville vara både andligt och
ekonomiskt självständigt och dess tro på landets produktionsförmåga
var orubblig. Denna trängtan till välstånd tog sig uttryck både
praktiskt, vetenskapligt oöh andligt. Man störtade blint dit, där arbetet
gav bäst och snabbast utbyte, oavsett hur varaktigt det var.
Vetenskapsmännen sågo skatter och rikedomar i fjällen och diktarna
började besjunga forsarna ooh havet som ekonomiska rikedomskällor.
Folkets kraft och självtillit hade vaknat och det kände sig ha stora
kraftreserver för att kunna återerövra det förlorade. Landets
oberoende skulle tryggas och det skulle först och främst ske på det
ekonomiska fältet. Strävan efter rikedom inverkade också på det andliga
livet. Diktningen blev delvis en tillbedjan av materien. Landets ledande
skald besjunger landets vattenfall och bränningens brus såsom
kraftkällor, som skola tyglas och ge nationens kassa guld.
Maskinerna ansåg han vara människohjärnans skönaste produkt och
den skall användas för att föra folket in i den moderna kulturen. Han
manar sjömännen att vara driftiga, ty guldet väntar på fiskebankarna
vid landets kuster. Folket satt heller icke med händerna i skötet.
Diamanterna som lyste i torsklevern i fjärran, lockade hundratals bort
från jorden. Man lämnade gårdarna ooh flyttade till kusten för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
