Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 23 dec. 1938 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 581
sainima behov av skrän utåt för att icke behöva syssla med
föiiiål-landena inåt. Mussolini har vågat sig på Frankrike och krävt Tuniis,
Korsika och Nizza till att börja med. Först och främist Tunis. Och
givetvis fått ett bleklagt nej. Lavals obegripliga politik under
rövartåget mot Abessinien börjar bära frukt. Laval köpte Frankrike lugn
i Tuniis genom att offra Abessinien men endaist för några korta år.
Italien grundar sina krav på det faktum, att Tunis rymmer ett rätt
stort antal italienare, men vad man verkligen vill åt är utan tvivel
de tillgångar på järnmalm och fosfat, som finnas i Tunis. Fascistisk
propaganda har länge bedrivits i landet och någon gång borde den
ju bära frukt. Nu råkar det sig så, att den ekonomi^a utvecklingen
till mycket stor del burits upp av italienska judar, som en gång
utvandrade för att skapa sig en drägligare ställning och lyckats. De äro
givetvis inte över sig förtjusta inför utsikten att hamna under det
nuvarande Italien och ha skyndat sig att begära franskt
medborgarskap.
Italien har vidare sagt upp avtalet med Frankrike av år 1935. Vad
det kan leda till vet man ännu inte, men det bör åtminstone leda till
att fransmännen i gemen få upp ögonen för vart Mussolini siktar.
Någon möjlighet att tillmötesgå framställda krav förefalla inte
finnas, ty dels skulle Frankrike då nödgas avstå från en av sina
starkaste stödjepunkter och dels skulle det försvaga landets prestige på
ett ödesdigert sätt längs hela linjen. Man kan på goda grunder
förmoda, att icke heller England med lugn kunde åse något dylikt, ty
även England har sin prestige att tänka på, både i Egypten och
annorstädes. Man har också deklarerat, att även om inga formella
förpliktelser finnas, är England dock berett att stå vid Frankrikes sida.
Diktatorerna kunna ju emellertid konsten att bluffa. Det är möjligt,
att Mussolini för tillfället skulle låta sig nöja mied åt^illigt mindre
än det fascistpressen skriker efter. Bekvämare tillgång från
Abessinien till havet vore också något att få och är säkert behövlig, om det
är sant att landet alltjämt endast är styckevis under italiensk kontroll.
TILLFÄLLET ATT PRESSA Frankrike var annars inte illa valt.
Spänningen inrikes var stor och är det alltjämt. Daladiers dekret hade
stött på energiskt motstånd från arbetarklassens sida och storstrejk
proklamerats. Dyningarna ha ingalunda lagt sig. Klyftan har tvärtom
blivit djupare och skarpare markerad. Endast med möda har nödig
majoritet kunnat samlas för regeringspolitiken och endast på det sattet,
att den forne radikalen Daladier måst stödjas av hela högern ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
