Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 23 dec. 1938 - Levy, Hermann: Engelsk socialförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590 Hermann Levy
inga sådana föreskrifter. Säkerhetsåtgärderna skola övervakas av
överinspektören för fabrikerna i fråga om industrin och av
motsvarande tjänsteman i fråga om gruvorna, och båda göra sitt bästa
för att åstadkomma största möjliga säkerhet för arbetarna. Men
medan i Tyskland denna uppgift handhas av de ömsesidiga
organisationerna, som äro nära förbundna med resp. industrier, och dessa
organisationer äro ansvariga för att den skadade arbetaren erhåller
sjukvård och yrkesutbildning, finnas inga dylika regler i den engelska
lagen. Lagen sådan den föreligger, utgör endast en förbindelselänk
mellan de i saken intresserade enskilda parterna, arbetsgivaren, som
är skyldig betala ersättning, och den skadade arbetaren, varvid
privata försäkringsbolag och arbetsgivarnas försäkringsföreningar
utgöra länken. Det råder inte något tvivel om att vid ett sådant system
sporren att sörja för återställande av arbetarens arbetsförmåga är
ringa. Intresset att bli fri från krav genom att betala en
klumpsumma är större, särskilt då det gäller allvarligare skador.
England är i själva verket ett av de få länder med industriell betydelse,
där utbetalning av en klumpsumma i stället för smärre livräntor
per vecka eller månad förekommer mera allmänt. I andra länder
betraktar man ett sådant system med misstroende ur arbetarens
synpunkt och det anses vara av värde endast då den skadade snart kan
återta sitt arbete och klara sig över en viss period med hjälp av
en summa i ett för allt. I England äro dylika ersättningar vanligast
vid allvarligare skador, som medföra lång eller varaktig
arbetsodug-lighet. Det blir fråga om prutning mellan den skadade arbetaren och
arbetsgivaren eller försäkringsföretaget. Detta köpslående försvaras
med att det föreligger ett "arbetsavtal" mellan husbonde och
tjänare och anses stå väl överens med individuell frihet. I själva
verket veta alla, att ett sådant avtal aldrig existerat och att den
skadades ställning är svag, då han pressas av svåra ekonomiska
omständigheter att godtaga vad som för honom förefaller vara en
betydande summa, särskilt då fackföreningen icke står stödjande
bakom honom, vilket emellertid är mycket ofördelaktigt för honom
och hans familj. Engelsk lagstiftning har även på denna punkt ända
tills nu vandrat en individualistisk väg, som föga passat för nutida
förhållanden och för de sociala intressen, som beröras.
En av dem, som i England ursprungligen stödde och drev fram,
att arbetarna skulle ha ersättning vid olycksfall, och vars arbete och
energi åstadkom den första lagstiftningen i detta ämne, Joseph Cham-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
