Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 23 dec. 1938 - Brost, Erich: Polen och stormakterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLEN OCH STORMAKTERNA
Av ERICH BRÖST.
Genom offentliiggörandet den 27 november av den gemensamma
polsk-ryska förklaringen om fasthållandet vid de fredliga relationerna
mellan de -båda staterna och om det fortsatta beståndet av den miesllan
dem år 1932 ingångna och 1934 på tio år förlängda
non-aggressions-pakten har den polska utrikespolitiken ryckt fram i brännpunkten.
Talrika kommentarer av överraskade kommentatorer ha skrivits om
denna händelse, vars politiiska betydelse inte heller kan betvivlas, och
ii Västeuropa fick den poliska utrikespolitiken åter god press för första
gången på många år. En alltför ytlig betraktelse hade gjort det
vanligt att härleda alla den polska utrikespoliitikens yttringar till en
hem-lighetsfuM sympati för de nya dynamiska krafterna i det
nationalsocialistiska Tyskland och möjligen till ett ganska gåtfullt beroende
av tredje riket, liksom det förut var vanligt att inrymma Polen
utrikespolitiskt bland de med Frankrike förbundna staterna och
följ-aktliigen tillerkänna ’landets utrikespolitik en endast måttligt
självständig karaktär. Ett sådant betraktelsesätt må ha varit delvis riktigt.
Det finns utan tvivel inom vissa tongivande kretsar i Polen sympatier
för nazismen, liksom Frankrike otvivelaktigt utövar stark
dragningskraft på olika polska oppositionsgrupper, såsom tidigare på hela det
polska foilket. M^en det gäller dock därvid mer eller mindre historiska
eller traditionella kvarlevor eller synpunkter, som uppstått ur den
inrepolitiska kampställningen. De utöva visserligen ett starkt tryck
på utrikespolitiken men äro icke tillräckliga för att förklara den.
Däremot ha de under lång tid fördunklat vissa grundläggande faktorer
i denna polska utrikespolitik och detta tillsammans med det faktum
att Polen såsom den första "segermakten’’ föll offer för den kollektiva
säkerhetens princip. Undertecknandet av ovannämnda förklaring, som
inte kan hänföras till något inre polskt intresse eller till ett
senkommet återvändande till den kollektiva säkerhetens tankegångar, är
endast ett bevis för att det verkligen finns vissa grundelement i den
polska utrikespolitiken, vilka väl kunna förbli dolda under vissa
perioder, men som dock äga giltighet och i avgörande ögonblick åter
dyka upp på ytan. En sådan grundläggande faktor är att länderna
gränsa intill varandra. Det vore inte underligt om man nu började
överskatta det nya läg^t, men också detta bör man akta sig för, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
