Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 23 dec. 1938 - Händelser och spörsmål - L.-O. Frossard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
034 h(indelser och spörsmål
senterades den av ett a\n den> franska arbetarrörelsens främsta namn,
Alphonse Merrheim. Ännu 1916 förfogade den blott över tredjedelen
av partikadrerna, men 1918 hade den redan erövrat majoritet. Nya
element strömmade in i partiet efter krigets slut, kursen radikaliserades.
Är 1920 avsändes Frossard och den trogne rabulisten Marcel Cachin,
numera den franska kommunismens grand old man, till Moskva för att
söka kontakt med de ryska kamraterna. Uppgiften var knappast lätt,
varken politiskt eller personligt sett. Cachin, vars radikalism hade det
i Frankrike vanliga nationella inslaget, hade vredgats över freden i
Brest-Litowsk, varigenom den ryska revolutionen lämnade de kämpande
demokratierna i sticket. Resenärernas inställning blev knappast
gynnsammare genom ett möte med den oavhängige tyske socialisten Ledebour,
som bad dem förklara för Lenin hans misstag att vilja påtvinga det
internationella proletariatet sin rent ryska taktik. I Moskva möttes de
båda utsända av frän kritik mot det franska partiets hållning. Bukharins
ställning var då mycket stark, och som partiteoretiker hävdade han
bestämt att situationen vore revolutionär överallt och även i Frankrike.
Men inte bara över fransmännen utan även över de oberoende tyska
socialisterna urladdade sig Moskvas vrede. Det är tydligt att atmosfären
knappast inverkade gynnsamt på Frossard. Bland ryska kommunister,
säger han ironiskt, diskuterar man helst i en aggressiv ton och med
homeriska hjältars åthävor. Så mycket hade han visserligen lärt sig i
Ryssland, att han effektivt medverkade vid den betydelsefulla franska
partikongressen i Tours i december 1920, då den kommunistiska
oppositionen bröt sig ut ur partiet. Bland dess främsta män framträdde då
även L.-O. Frossard. Men hans ställning där blev endast en episod, redan
två år senare hade han funnit: stugan för trång, och 1924, då ett folk-|
frontsbetonat vänsterblock ånyo samlades, sökte han sig tillbaka till
socialistpartiet. Hans ursprungliga socialistiska åskådning vilade, säger
han själv, mer på instinkt än på resonemang. Då han kom till partiet
omkring år 1905, tjusades han långt mer av det upphöjda i dess ideal
än av logiken i dess formler. Socialismen är för honom ingalunda en
fast doktrin. Praxis får bli avgörande. ^
På den basen arbetade Frossard vidare, ofta som en av de typiska
mellanmännen mellan socialister och radikaler. När Daladier efter
Chau-temps’ fall i anledning av Staviskyskandalen i januari 1934 skulle bilda
ett »de ungas kabinett», valde han i samråd med Frot formeln »Från
Ybarnegaray till Frossard». Men Frossard ville inte förlora kontakten
med Blum och Daladiers plan strandade också andra grunder. Efter
6 februarioroligheterna tillhörde Frossard den grupp som förmådde
Daladier att avgå och arbetade för nationell samling, tydligen av
ungefär liknande typ som det i år aktuella programmet »från Marin till Blum».
Han utarbetade också vid denna tid ett allmänt program under stark
inverkan av det tyska och amerikanska nydaningsarbetet. I hans plan
ingick arbetsläger för ogifta arbetslösa och stora allmänna arbeten, dock
i starkt decentraliserad regi. För att motverka riskerna av den stora
kapitalfondering i statens händer som de sociala försäkringarna medför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
