- Project Runeberg -  Tiden / Trettioförsta årgången. 1939 /
13

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Nordström, G. Hilding: Den svensk-norska socialdemokratin och unionsfrågan före 1895

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svensk-norska socialdemokratin och unionsfrågan före 1895 13

medan föirfattnimigsiUitvecikliogen i Norge gick i riiktmmg mot att
min-iska fcoinungens -miflytände. D^et fÖTliåiliandiet, att Otscar II
förm,enades alltid ’ha tagit Svergeis paTtii, had-e ho-Si venistre skaipat antipati er
mot iallia försök till utvidgning av dem (Unionielk gemoniskapen. Enär
Norge bittillis alltid iblivit förlorande part, då ett steg tagitis i den
riktningen, var venistre följaikitHgen motståndare till varje tanke på
en gemienisam utrikesmiiniister.

Norges vänster, laniförde {hia:n vidiarie, hade en mycket ’stairkare
natio-nalkänisla än deisis. höger. Nonsk iboaigerlig vänister ooh socialdemokrati
hade ett föreningshand i den gemensiamma motsättningen till högern,
mot vilkien oviljan ökades^ därav, att den noirtska kon serva ti sm en städse
sökt iskydd hos den uoiionella konungamiakten. Den norska, högern
stod, ansåg miam iniom; vänsiteim, med ena ibenet i ett främmande land.
När vänstern i Norge ibekämpadte isdna politiska motståndare inom det
egna landet, siktade den sålunda längre: den vände även udden mot
noirska högerns politiska bundsförvanter i Sverge. Det blev också i
den svenska unionsdiskussionen åtminstone från enstaka håll uttalat,
att venstre i Norge var bekajad av fruktan för övergrepp mot Norge
av sådana svenska kretsar, vilkas ’fiientlighet mot venstre
förmenades vara uppammad av hovsf ärlerna.

Begynnelsen till den konflikt i unionisfrågan, som seglaide upp i
början på 1890-taliet, va^r fråigan om ide diplomaitiiska odh konsulära
ärenidenas handläggning^. Den sveniska rikisdiagen hade i mitteni på
1880-talet antagit ett reformförslag rörande den ministeriella
konseljens sammanisättning, och norrmännen ånbjödios därefter att få
förstärka det no’rska inslaget i dennai konselj. Men norrmännen, ville
inte gå mted härpå utan vidare, på gruind varav nya förslag i ämnet
utarbetades, syftande till att tillmötesgå de norska önskemålen, dock
ej beträffande deraiS krav på utrikesminiisterns nationaliitet. Utsikterna
tiill en lösning efter de nya linjerna föreföllo likväl ganska ljusa,
sedain norska högern firamgått ur valdt till 1889—1891 års storting
såsom ideit istairkaste partiet. I den svenska rikisdagen avlämnade
regeringen den 31/1 1891 propositioner i ämnet. Då Norges grundlag
lade hinder i vägen för att en. sådan samtidigt framlades i stortinget,
beslöt det norska statsrådet, att därmed skulle anisitå till 1892 års
storting, men att redan det 1891 församlade stortinget skulle få ta

2 5’. Clason, Historisk redogörelse för unionsfrågans tidigare skeden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1939/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free