Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Nordström, G. Hilding: Den svensk-norska socialdemokratin och unionsfrågan före 1895
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Hilding Nordström
del av handlin^airna i ärendet. Föirsiliaget miottoigis enifelleTtid onådii^t
i Noirge, vars regering anilcliagades för a-tit Hia iäf;te’rsatt landets
siuve-ränitet och liikalberättiganide med Sverge. Detta ledde till kaitastrof
fö:r propositionien, i det att 1891 års istorting beslöt godkänrua eo av
Berner ’formulierad, geotemiot Sverge istramt hållen dagordning, som
(hävdade "Norges Ret som isieilvstsemdig Rige til fuld Ligestillethed
i Unionien". Regeringen demis^sionerade, och Steen (bildade den 7 mars
1891 den mya noirska vänisterregeringen.
Vairiken Sverges eller No^rges !Siociald’emoikrater väntade siig myaket
av vaktombytet. Redan innanj Steen bliivit färdig med isin nya miinistär,
taJlade Ailbietet om det kommandie kabinettet isom "dagens, isto-ra.
komedi". Då kiingen .säkerligen föruts’ett, skrev tidningen:, att Steen
skoille komma att gå isamma öde till mötes som Sverdrup fö^re honom,
d. v. s. "efter några år är han omöjlig hos både vänster och höger
och gör sin kullerbytta", hade han ej behövt rädas för att göra en
vänistermain till sitatsmdoister. Ungefär ^enahanda synpiunkter lade
norska Social-Demokraten på miiniisteriskiftet. Det, Siom inträffat,
framhöll isiiistoämnda tidning, komme li själva verket ej arbetarna vid, ty
det hela vore en överlcliassens sak, iså länge folket ej ägde rösträtt.
Regeringsskiiftot var icke ägnat att bättra opp Sitämningen i Sverge.
Förstakammarmajoriteten prononcerade än bestämdare sin
uppfattning, ätit Sverge icke kunde gå med på att jämka på sina unionella
rättigheter armat än mot veiderlag av ökat norskt ansvar — f rämsit av
miilitär art — för unionens (betryggande. Regeringsiförslaget vann
icke riksdagens bifall, och därmed var saken för tillfället utagerad.
Den alilvarliga försämring i förhållaodet mellan de båda rikena,
siom inträtt under vintern 1891, ökades under riksidagssejoureos senare
del på grund av en episod, isom väckte stort uppsieiende och även
med-föirde politiskia konsiekvenser. Vid en enskild sammankomist i första
kammaren iden 3 maj om värnpliktslagen uppgavs sitatsministern
Åkerhiielm ha gjort ett uttalande om att Sverge måste skaffa sig
ett försvar, som gjorde det möjligt föi’ landet att — såsom orden
ungefär föllo sig — kunna " tala svenska med norrmännen". Genom
en indiskretion blev uttalandet känt i pressen. Det spreds snabbt till
Norge, där det framkallade en förtrytelse, Siom icke minskades efter
det en dementi av uttalandet utfärdats av ett 30-tal ledamöter av
kammaren och norska högertidningen Aftenposten intagit en
dementerande utläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
