Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Edberg, Rolf: Ryssen i arbete och vila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryssen i arbete och vila 21
för den skull överflödiga; det ena goda fick inte förskjuta det andra.
Men att vara stachanovist blev ändå ett strå vassare. Nu finner man
stachanovister inom tungindustri, inom jordbruk, ja praktiskt taget
inom alla verksamhetsgrenar. Små röda flaggor på maskinerna visa,
vilka de övriga arbetarna i en fabrik ska se upp till och vilkas exempel
de böra följa. Antalet av ’’det socialistiska arbetets mästare" synes
f. ö. oavbrutet ökas, och speciella kurser anordnas för att ytterligare
trimma dem. Enligt officiella statistiska uppgifter, vilkas riktighet
givetvis inte kan garanteras, utgöres 23 % bland industriarbetarna
av stachanovister ocih 22 % av udarniker. För jordbruksarbetarna
äm siffrorna 22 % resp. 31 % och för transportarbetama 26 % resp.
19 %. Produktionskapaciteten måste givetvis synas efter ryska
förhållanden utomordentlig och det ligger i sakens natur, att tempot
vida måste "överträffa utvecklingstempot i de mest framskridna
kapitalistiska staterna", trots att en del av arbetarna alltjämt på
gammalt musjikmaner föredra siestan odh dagdrivandet framför det
ordnade arbetet.
Västerländska arbetare hysa inte någon överdrivet varm kärlek
till ackordssystemet. I Ryssland är det praktiskt taget allenarådande.
En officiell avhandling om avlöningsformerna i Sovjetunionen slår
fast, att "det grundläggande lönesystemet i Sovjetunionen är det
direkta odh oinskränkta ackordssystemet". På somliga håll har detta
ytterligare utbyggts till ett progressivt ackordssystem, enligt vilket en
högre tariff beräknas för vad som göres utöver normen. Båda
systemen leda givetvis till: dels att normen undan för undan ökas, dels
att en ambitiös ar*betare i välförstått eget intresse söker tillverka så
många ex. av en vara som möjligt. Detta har i flera fall visat sig
menligt för kvaliteten. Därför har man inom vissa gebit infört ett
system med kvalitetslön. Ju högre en varas kvalitet, desto högre
ackordsatsen.
I alla totalitära stater inlemmas fackföreningsrörelsen i
statsmaskineriet och får endast begränsad rörelsefrihet. Så är även fallet i
SSSR. Man erkänner också mycket öppenhjärtigt, att "någon
lönestrid mellan arbetare och driftsorgan liksom i de kapitalistiska
länderna förekommer inte i SSSR och kan heller inte förekomma".
Staten är ai^betsgivare, och staten behärskar fackföreningarna.
Klagomål över produktionsnormer och ackordssatser behandlas av
s. k. konfliktkommissioner. Speciella kontrollbrigader kontrollera
arbetsprestationerna och arbetslagamas efterlevnad. Försumliga ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
