Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Alm, Harald: Är gudstro oförenlig med demokrati?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ar gudstro oförenlig med demokrati? 35
visar sig just i att den icke skyggar tillbaka för att fullt öppet leda
gudstron ut i kravet på ett anammande av diktaturens princip:
individens fullständiga överlåtelse åt en annan varelse.
Här är oxfordrörelsen konsekvent. Ty föreställningen om Gud
är det icke föreställningen om en allsmäktig, allvis, allskapande makt,
om en universell "Fiihrer", åt vilkens ledning människan har att helt
hänge sig, om Den Ende, Den Absolute? Icke ger en sådan
föreställning plats för demokratiska tankegångar. Varje användning av det
egna förnuftet, av den egna tanken, av den egna rösten blir icke
blott något meningslöst, det blir ett brott mot den Allsmäktige.
Individens fullständiga uppgivelse inför världsalltets diktator blir
frälsningslärans A och O.
Det invändes nu från kristet håll: Gud är en andlig makt. Detta
gäller endast på det andliga området. I världsliga ting äro vi
motståndare till diktaturen. Det innebär en förgudning av Staten, som
är något världsligt och förgängligt. Det innebär en förgudning av
en människa.
Resonemanget innébär >en halvhet. Om Gud verkligen fattas som
en Allmakt och det ’Världsliga" överhuvud anses ha någon realitet
och icke fattas som ett sken, så måste Gud även tänkas ’som en
värdslig allmakt, som en himmelens och jordens Herre och hans
ställföreträdare på jorden beklädas med hans egen allmakt och
ofelbara gudomlighet.
Så har det även gått i praktiken. Kristendomen har redan i
kristuskulten principiellt accepterat människoförgudningen. Och i
påve-institutionen aspirerar den på samma totalitära makt och ofelbara
myndighet i världsliga ting som diktatorerna. Ju mer absolut
oxfordrörelsen eller kristendomen blir, desto mer tvingas den att vandra
katolicismens väg. Vi höra i våra dagar liknande röster även från
annat kristet håll. Manfred Björkqvist yttrade nyligen: "Vi måste
nå fram till tron på Gud som folkens ledare och hövitsmani. Med
något mindre duger det inte. Kristendomen innesluter hela livet.
Den måste bli total."
Liksom nazismen eller kommunismen innerst icke kan tåla andra
politiska riktningar, kan icke heller kristendomen innerst tåla andra
religioner. Den är liksom dess Gud totalitär. Det är i längden av
underordnad betydelse att skilja på andligt och världsligt. Liksom
den världsliga diktatorn mted nödvändighet griper in i det andliga,
griper den andlige diktatorn med nödvändighet in i det världsliga.
Fostran till kristen gudstro innebär icke fostran till demokratins utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
