Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Olsson, Ejnar: Förslaget till omorganisation av uppbördsväsendet och folkbokföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppbördsväsendet och folkbokföringen 49
Här ovan nämnda kort, benämnt ihuvudkort, skall förvaras hos
folkregisterföraren i vederbörande persons hemkommun. Därjämte
skall i länsstyrelsen, vilken för varje län centralt skall övervaka
folkbokföringen, finnas ett centralkort, å vilket skall antecknas,
vederbörande persons huvudsakliga data samt den kommun, i vilken han
är folkbokförd jämte adress därstädes. Detta kort skall förutom
uppgiften att tjäna folkbokföringen även hava till uppgift att
underlätta efterforskning av personer, som restera för skatt. Det torde
lätt inses att det är lättare att leta hos 25 länsstyrelser (inklusive
Stockholms stad) än i något mer än 2,000 kommuner.
När en person födes skall detta anmälas hos folkregisterföraren i
moderns folkbokföringsort. Därjämte skall den som biträtt vid
förlossningen lämna anmälan om nedkomsten till länsstyrelsen. Som nyhet
kan omnämnas att sådan skyldighet föreslås gälla även läkare, som
utan biträde av barnmorska haft vård av kvinna vid förlossning.
Folkregisterföraren inför sedan födelsen i en särskild födelseibok för
barnets födelsehemort, d. v. s. där fadern (modern) är bokförd,
varefter anmälan göres till vederbörande länsstyrelse, vilken låter
utskriva huvudkort och centralkort för barnet. Det förra översändes så
till folkregisterföraren i barnets hemort och förvaras där. Anteckning
om barnet skall även göras å moderns huvudkort och, om det har
äktenskaplig börd, jämväl å faderns.
När en person dör göres anteckning härom i död- och
begravningsbok. Dessa anteckningar föras sålunda icke liksom ej heller
anteckningar om födelser samt vigslar och utflyttningar å kort utan i
särskilda böcker, vilka äro avsedda att förvaras hos vederbörande
folkregisterförare. Sedan dödsfallet sålunda antecknats översändes
huvudkortet till länsstyrelsen, vilken överför motsvarande centralkort till
ett dödregister. Därefter översändes huvudkortet till
pensionsstyrelsen, vilken har att efter anteckning om dödsfallet vidaresända
detsamma till statistiska centralbyrån, i vilken föreslås inrättandet av en
riksmyndighet för folkbokföringen.
En för allmänheten angenäm reform gäller bestämmelserna
angående flyttning från en kommun till en annan. Nu är det som
bekant så ordnat, att man först skall begära utflyttningsbetyg och sedan
inlämna detsamma hos pastor i den församling dit man flyttat.
Enligt förslaget skall man endast behöva anmäla sin inflyttning hos
folkregisterföraren i inflyttningskommunen. Sedan detta gjorts
anmäler denna flyttningen till länsstyrelsen, som i sin ordning
rekvirerar den flyttandes huvudkort från utflyttningskommunen. Den
förenkling i flyttningsproceduren, som allmänheten härigenom vinner,
hoppas man skall medföra att denna bättre än hittills vinnlägger sig
om att anmäla flyttning. Härigenom vinnes att det blir lättare för
myndigheterna att hålla reda på t. ex. personer, som restera för skatt.
Genom att huvudkortet alltid följer en person, undgår man riskerna
för felskrivningar. Dessutom finnas alla om personen tillgängliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
