Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Strandlagen - Amerikas budget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 Händelser och spörsmål
innebär inte i alla fall förslaget en viss slags socialisering av
stränderna? Vi för vår del ha i och för sig ingenting emot att medborgarna
skaffas tillfälle till friluftsliv och bad, men det bör icke få gå ut över
nuvarande ägare, som måhända befinna sig i knappa ekonomiska
omständigheter. Det vore att börja i galen ända. Möjligen skall utredningen
tolkas så, att ägarna ingenting berövas genom de föreslagna åtgärderna,
men varför då skriva om »uppenbara missförhållanden». Det räcker
faktiskt med missförhållanden, för att först och främst en
socialdemokrat skall bli betänksam.
I det ovanstående har det kanske setts alldeles för snävt på frågan.
I själva verket synes det icke så mycket vara att bevara stränderna åt
allmänheten, som att bevara dem för allmänheten. Bl. a. det »orörda
kulturlandskapet» är av betydelse såsom en vilsam och vederkvickande
kontrast till den vardagliga omgivningen, vad man nu kan mena med ett
orört kulturlandskap. Naturen kan förstöras genom bebyggelsens
förstörande inverkan på den ursprungliga landskapsbilden, en byggnad
fördärva en vacker höjdkontur. Det är troligen möjligt, men är det verkligen
skäl att för den sakens skull regiera bebyggelsen inom ett bälte, som
är en kilometer brett längs vårt avlånga lands alla stränder?
Visserligen skiljer kommittén på friluftsliv och »verkligt friluftsliv» och tar
främst hänsyn till det sistnämnda något svårgripbara begreppet, men för
vanligt folk är det kanske ändå så, att det de söka är »sol, bad,
kroppsrörelse eller vilja», samt väl ock i någon mån frisk luft, medan »ramen»
visserligen är viktig men näppeligen betraktas såsom det »mera»
väsentliga. Åtminstone om den göres kilometerbred.
Visat behövs det att alla icke-strandägare säkras tillgång till bad och
luft, och visst behövs det inom en snar framtid, men uppenbarligen
behöver också detta framlagda förslag åtskilligt modifieras eller kanske
rättare klargöras, ty när allt kommer omkring menar man måhända just
vad man borde menat, men icke förmått uttrycka.
Amerikas
budget.
Förslaget till budget för U. S. A., sådant det av presidenten
framlagts för kongressen, räknar med nytt underskott. Det
blir i så fall för tionde året i följd, som den amerikanska
budgeten slutar med underskott och därtill ganska ansenliga sådana.
Slutsiffrorna i miljoner dollars samt underskotten framgå av nedanstående
sammanställning:
Totalbelopp Underskott Inkomster
1939/40 ...... 8,995 3,326 5,669
1938/39 ...... 9,492 3,972 5,520
1937/38 ...... 7,626 1,384 6,242
1936/37 ...... 8,442 3,148 5,294
1935/36 ...... 8,666 4,550 4,116
1934/35 ...... 7,010 3,210 3,800
1933/34 ...... 6,011 2,895 3,116
1932/33 ...... 3,864 1,784 2,080
1931/32 ...... 4,535 2,529 2,006
1930/31 ...... 3,671 481 3,190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
