Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 20 jan. 1939 - Amerikas budget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Händelser och spörsmål
De första åren voro underskotten ingalunda avsedda, men sedan
Roose-velt blev president, har man fullt medvetet budgeterat med underskott i
förhoppning att den stimulans, som genom allmänna arbeten kunde ges
näringslivet, skulle medföra allmän återhämtning och stigande national-,
inkomst. Det var alltså ungefär samma tankegång, som låg bakom
krisprogrammet här hemma, men det amerikanska näringslivet hann aldrig
upp ur den djupa depression, där det under hooverregimen hamnat.
Visst blev det bättre, men förra hösten kom den nya nedgången. Hur
det nu skall gå är ovisst, men återhämtningen är i varje fall på väg.
Enbart de sista årens underskdtt belöpa sig till över 25 miljarder
o(ch som landet icke var skuldfritt förut, har statsskulden nu hunnit
upp i eller rättare väntas komma upp i omkring 44,5 miljarder, en
för våra öron imponerande summa och icke alldeles obetydlig för
amerikanarna heller. Räknar man om efter folkmängden skulle den motsvara
ungefär 8 ä 9 miljarder kronor hos oss, men det är kanske inte alldeles
riktigt att så göra. Något begrepp om storleken kan det dock ge.
Räknar man som Roosevelt gjort^, omkring 80 miljarder som en något så när
normal amerikansk årlig nationalinkomsl^, uppgår dock skuldsumman till
över hälften av en sådan inkomst. Så stor är icke vår statsskuld. Å andra
sidan bäres helt visst denna skuld utan några större svårigheter av det
amerikainska folkhushållet.
Uppenbart är emellertid, att med ständiga underskott kan det icke
fortgå. Förr eller senare bör man komma fram till överskott och
avbetalning, om statsfinanserna skola behålla sin sundhet, men därtill erfordras
ökade statsinkomster och de äro svåra att få så länge icke medborgarnas
inkomster ökas.
Det är icke mindre än 37 o/o av nästa års budget, som beräknas skola
täckas med lånemedel. I övrigi fördela sig inkomsterna på följande sätt
på olika inkomstkällor i procent räknat:
Inkomstskatt ..................... 21,2 o/o
Socialförsäkringsavgifter .... 7,6 0/0
Tullar ............................... 4,5 0/0
Diverse inkomster ............. 29,7 0/0
Utgifterna å andra sidan fördela sig på detta sätt:
Arbetslöshetsåtgärder ..................22,4 0/0
Försvaret......................................................14,9 0/0
Statsskulden ............................................11,7 0/0
Allmänna arbeten ..........................11,6 0/0
Socialförsäkring ................................10,3 0/0
Administrationen o. d..............9,6 0/0
Jordbrukshjälpen ..............................7,7 0/0
Pensioner o. d......................................6,0 0/0
Diverse ..........................................................5,8 0/0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
