- Project Runeberg -  Tiden / Trettioförsta årgången. 1939 /
99

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 feb. 1939 - Nordström, G. Hilding: Den svensk-norska socialdemokratin och unionsfrågan före 1895

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svensk-norska socialdem^okratin och unionsfrågan före 1895 99

inom afbetarrörelsen skulle hädanefter samlas kring strävandet att
först ooh främst föra rösträttsfrågan i hamn.

I det borgerliga Sverge trädde intresset för unionsfrågan i viss
mån åt sidan för den entusiasm för försvaret, som just nu brusade
genom landet. Att den svenska försvarsrörelsen skulle ha haft någon
udd riktad mot Norge synes dock uteslutet i belysning av hela
försvarsfrågans utveckling och den allmänna opinionens inställning till
den ryska faran, vilket likväl icke hindrade enstaka norrmän att
draga förhastade slutsatser av ett och annat storsvenskt överord.^^
Eljest fick man i båda länderna orsak till besinning och eftertanke
genom en mäktig unionspolitisk tilldragelse under 1892. I sina detta
år utgivna ’’Minnen’’ begick nämligen Louis De Geer sitt avfall i
unions frågan. Ett öppet ställningstagande av en personlighet av De
Geers mått och auktoritet kunde givetvis icke frånkännas betydelse.^^

I en dåtida politisk broschyr gjordes sålunda gällande, att urtimans
beslut 1892 om 90 dagars värnplilct hade påverkats av "ont blod mot Norge".
H. Koht, Unionen og freden.

21 Hans uttalande på denna punkt löd som följer: "Såsom förhållandena
mi utvecklat sig, kan man emellertid icke längre bygga på föreningens
historiska grund, utan man måste framförallt akta på den allmängiltiga
rättsgrunden, och då kan man knappast neka, att norrmännen hava rätt i
realiteten av nästan alla deras påståenden. Det är icke billigt, att det ena folket
uppoffrar mera av sin sj älvbestämningsrätt än det andra, ty då blir det ena
i större eller mindre mån ett lydrike. Men även vid full likställighet kan en
förening icke äga rum utan att båda uppoffra något av sin
självbestämningsrätt." De Geer, Minnen II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1939/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free