- Project Runeberg -  Tiden / Trettioförsta årgången. 1939 /
101

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 feb. 1939 - Jonsson, Thorsten: Tolv svenska romaner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tolv svenska romaner 101

Vad man minns allra <bäst ur fjolårets romaner är några scener
med en ung flicka i huvudrollen. Hon lever i ett helvete av
själviskhet, förvridna känslor, klasshat (borgerligt klasshat som riktas neråt;
det finns sånt också), enfaldig löjtnantskrigiskhet och hjälplös ångest.
En dag när hon är på besök hos en oformlig gammal tant — en av
maskorna i det vidlyftiga nät av adliga släktingar och bekanta som
snärjer in henne — hittar hon en grotta under en ensam promenad
som hon stulit sig till. Hon smyger sig in där, och hon ser att den är
hennes "barndoms och första lungdoms drömda efterlängtade gröna
grotta". Där inne sitter hon och funderar odh upplever sin ensamhet:

Så blev hennes värld till sist den gröna grottans. Skuggorna
djupnade i den, fukten dröp från bergväggarna, algerna växte
sig onaturligt långa och snärjde henne. Men tystnaden droppade
ljudlöst där inne. Ensamihetens milda undergörande läkemedel
rann genom hennes strupe. Behöva vi verkligen några andra
än oss själva? Inom oss finns ju allt: Gud, himmel, helvete,
mörker, skymning, ljus. Hämta upp det! Låt oss dricka oss
själva, äta oss själva. Inom oss döljer sig det eviga källsprång
som leder ända ned i jordens medelpunkt och som har makt att
i en klar stråle nå själva stjärnornas fäste. Vad begära vi då
mera ?

Flickan heter Viveka von Lagercrona och hennes stund i
ensamhetens grotta bildar ett av de centrala kapitlen i den senaste delen
av Agnes von Kriisenstjernås nya stora romanserie Fattigadel.
Upplevelsen som det handlar om har någonting att göra med mystik,
och Viveka von Lagercronas historia är berättelsen om en sorts
modern ung mystiker, endast obetydligt kristen, som plågad lav sin
omgivning söker friden inom sig själv. Hennes ömtålighet är vackert
skildrad, mjukt och liksom blommande mitt i all ångest. Berättelsen
har en poetisk rikedom som erinrar om mystikern Almqvist, och den
bärs upp av en intensiv vilja att fånga nyanserna i andliga
upplevelser, som för i tankarna en ’annan stor romanserie om en kvinnas
utveckling, Dorothy M. Richardsons Pilgrimage (båda har de också
ett slags sensualism som utgångspunkt; hos Dorothy Richardson är
den intellektuellt förankrad, hos Agnes von Krusenstjerna sexuellt).

Men Agnes von Krusenstjerna kan, när hon svänger gisslet över
dem som genom sin oförmåga att förstå tvingat den ömtåliga Viveka
in i ensamheten, komma läsaren att tänka på en annan svensk
mystiker, den heliga Birgitta som var en amper dam och mindre
nogräknad om medlen då hon skulle straffa sina ovänner. Agnes von Kru-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:07:42 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tiden/1939/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free