Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 feb. 1939 - Berendsohn, Walter A.: Världskriget i världslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 o Walter A. Berendsohn
der och deras betydelsefulla öden utan drog fram typiska
representanter, som funnos i varje kompani på den ena och den andra sidan
om ingenmansland — det var massödet. Ingen idé håller verket
samman, utan ur ett hjärta fullt av mänsklighet kommer en oändlig
klagolåt, som endast ibland kan finna ord för en anklagelse mot
okända makter. Av besläktad natur är Konrad Seifferts roman
"Brandfackeln iiber Polen", Berlin 1931, skriven i en annan stil. Han
begagnar sig av betongtunga satser, upprepar orden, som ville han
hugga in dem i oss med hammarslag. Boken gör en starkt konstnärlig
verkan genom kontraster mellan de ohyggligaste händelser och
kristliga symboler. Han ger där mycket gripande skildringar av
individuella upplevelser. Personer stegras till symboler för krigsfurien. Men
starkast är även Seiffert, när han skildrar massödet, t. ex. de polska
flyktingarnas. Dessa människor släpas först österut, senare välla de
tillbaka mot väster, en eländets karavan, på vänstra sidan om de
tyska marschkolonnerna, som trampa vidare mot öster. "Det var
inte längre enstaka människor, som smögo sig sakta förbi oss och
dogo bredvid oss, det var en enda ström av elände, som dränkte varje
individuellt öde. Den unge författaren har varit medveten om vad det
hela rör sig om och lyckats göra en realistisk ödes fram ställning. Hit
höra också de jättestora freskomålningarna av Edwin Erich Dwinger :
"Die Armee hinter Staoheldraht (från ryska fångläger) och
"Zwischen Weiss und Rot" (Koltjakarméns undergång i Sibirien
vintern 1920/21), och irländaren^ Liam OTlahertys "Return of the
Brute", London 1929.
Man skulle säkert kunna nämna andra grupper, böcker skrivna
av kvinnor, som naturligtvis dra fram andra sidor av världskriget —
så som det tog sig uttryck i hemmen, på lasaretten, — pojkböcker,
det finns till och med en antikrigsbok av Rudolf Frank och Georg
Lichey "Der Schädel des Negerhäuptlings Makoner", Potsdam 1932,
äventyrsböcker av flygare, befälhavare för zeppelinare,
undervattensbåtar och hjälpkryssare o. s. v., som frigjort sig från frontens
massöden, men presterat individuella "hjältedåd". Det synes mig, som
om de väsentliga strömningarna äro medtagna i dessa fem grupper,
som samtidigt ge en spegelbild av tiden. I sammanfattning kan man
säga, att realismen överväger. Världskriget har frambragt en
vändning i världslitteraturen. Man kan och vill inte längre kretsa kring
den ohyggliga verkligheten eller vända sig från den, även när man
strävar ut över den^eella tillvaron, även när man drömmer om en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
