Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 feb. 1939 - Svensson, Olle: Utilitarismens tidevarv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTILITARISMENS TIDEVARV
Av OLLE SVENSSON.
I.
iDet är historiens eviga paradox, att vad som är nyttigast och
lyckligast för människorna aldrig länge är det nyttigaste och lyckligaste
för kulturen. Den samhälleliga nyttan och välfärden blir, icke i den
anån den låter sig förverkligas utan som allt överskyggande livsideal,
livets farligaste fiende. Det är den eviga paradoxen, att bara de
onyttigaste sidorna av kampen för nyttoideal kan vara i längden nyttiga
genom sin ojämförliga onyttighet!
IL
Vi leva i en pressad tid, en farlig och ovanlig tid. En nervförödande
tid. Kanske på branten till undergång. Ja, det är allmänt bekant, det
är kanske också delvis sant, åtminstone är det nu så ivrigt och
allmänt förkunnat och konstaterat att vi börjar tro det. Men har man
betänkt, att vi lever i en av historiens nyttigaste epoker. I en tid, då
nyttan som aldrig tidigare varit och är den ledande och stimulerande
principen, den ledande, ojämförligt dominerande idén, religionen och
sanningen! Det är den borgerligt liberala tomtebolyckans gyllene
tidsålder ! Kanske inte genom dess i allmänhet nådda förverkligande utan
i dess egenskap av religion, dess absolut sakrosankta ställning som
livsideal |
I detta avseende är världen, de delar av världen som nåtts av
västerländsk civilisation, helt och hållet likriktad. Och utilitaristiskt
sett är väl detta det sanna tecknet på vår kultur, liksom
utilitarismen anser sitt eget förverkligande som det enda instrument
varpå framåtskridandet bör avläsas. Beträffande denna likriktning är den
likväl ett påstående, som jag efter bästa förmåga väl måste bevisa.
Ty vissa uppenbara fakta är ofta alltför uppenbara för att kunna
tagas för apriori givna. Det finns för övrigt heller intet så svårt
att bevisa, som det som är så självklart att det måste förnekas för
att bli synligt. Men detta är en privat filosofisk parentes. På samma
gång ber jag att få påpeka, att jag inte söker bevisa denna likriktning
i reaktionära eller kulturfientliga syften. Jag vill endast söka
klargöra att vi, utilitari^skt sett, lever i historiens mest hoppfulla
tidevarv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
