Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 feb. 1939 - Svensson, Olle: Utilitarismens tidevarv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utilitarismens tidevarv 119
Konsten och litteraturen i våra dagar är även i sällsynt grad liberalt
borgerligt välfärds- och välmågeinspirerade. Målarkonsten och i
någon mån lyriken gjorde dock ett ögonblick uppror och var på väg
att bli irrationella och onyttiga. Men de kapitulerade. Utilitarismens
ande i världen var dem övermäktig. Och musiken tjänar numera
endast det angenäma. Idealet är en fåtölj, en grogg och en radio, som
lagom dämpat förljuvligar tomtdbolyekans outsägliga nirvana.
Att ett enda av dessa i fjärran tonande musikverk kanske rymmer
så mycket hög mänsklighet att det vore värt ett helt liv i umbäranden
och försakelser — nej, Gud bevare oss för dårskap — skål!
Inom litteraturen är väl poesin (oavsett nyssnämnda
upprorsförsök) den mest onyttiga, den som endast i mycket få fall kan nyttjas
till tanklös förströelse och angenämt tidsfördriv. Den lever också ett
tynande liv. Det vill säga: det skrivs varken sämre eller mindre poesi
än tidigare, det har kan^e, ur viss synpunkt, aldrig skrivits så
fulländad lyrik som nu. Men den är hänvisad att stanna i diktarens
skrivbordslådor eller på förlagens vindar. Den saknar så gott som, totalt
marknad.
Den stora borgerliga romanen är det enda slag av litteratur, som
har högkonjunktur. Den helt och hållet ofarliga, odemoniska,
bekväma borgerligt liberala romanen — som gärna likt liberalismen
själv är avlad i en handelsbod! Och den är enda handelsvara. Den
är som bok fin och stor att ha på ett salongsbord. Den stör inte
matsmältningen genom några sublima, anarkistiska, onyttiga idéer. Den
kräver inget trots, ingen tapperhet, ingen försakelse, ingen helig
demoni av vare sig hjältar eller läsare. Den är gärna psykologisk och
visar hur fattigdom och svårigheter i barndomen kan fördärva eller
allvarligt skada människan och är alltså ett belägg för utilitarismens,
den borgartrygga välmågans religiösa ojämförlighet och sanning.
VI.
Den engelska författaren E. M. Forster hävdar i en essay ’’Credo",
att kultur och civilisation skapas i historiens fredliga epoker, under
lyckliga mellantider, att civilisationen existerar endast tack vare dessa
pauser i den allmänna villervallan i tiderna och världen. Jag är inte
riktigt övertygad om att han har rätt. Herakleitos filosofi har även
gjort visst intryck på mig. Det förefaller som om civilisation och
kultur mera skulle ha nått sina högsta uttryck som ett trots mörkret och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
