Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Västberg, Disa: Kvinnorna i den socialdemokratiska rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnorna i den socialdemokratiska rörelsen 141
inte bara en genomgående muntlig och skriftlig agitation bland
arbetarkvinnorna, utan de krävde även utbildandet av kvinnliga agitatorer
och kvinnliga journalister, men kongressen nöjde sig med att bevilja
kvinnokonferensens arbetsutskott ett årligt anslag på 5,000 kronor.
Behovet av kvinnornas politiska aktivisering framstod allt klarare
efter den kvinnliga rösträttens seger. Vid kongressen 1920 hälsade
partiordföranden Hjalmar Branting i kvinnorörelsens representant
även den nya kvinnoorganisation, som var under bildande och ’’som
skapats för att vårt parti skall fullt kunna utnyttja det politiska
inflytande, som kvinnorna vinna i och med erövrandet av den politiska
rösträtten", och i ett särskilt manifest till kvinnorna i valet 1921
ställdes en vädjan till industri- och lantarbetarkvinnor m. fl. att stödja
arbetarpartiet. Det hette:
"Det är ett utomordentligt viktigt ögonblick i Sveriges historia som stundar.
Om och på vad sätt kvinnorna använder sin rösträtt kommer att bli
avgörande för den riktning utvecklingen i vårt land under de närmaste åren skall
taga. Arbetarklassens livsintressen står på spel i v a 1 e n.
— Vi är övertygade att de arbetarklassens kvinnor, som deltar i valen, skall
ställa sig på samma sida som männen, men förvissningen härom hindrar icke
att en katastrof för arbetarklassen kan inträffa vid årets val, om kvinnorna
i nämnvärd utsträckning skulle försumma att delta i valet. Om
arbetarkvinnorna håller «ig borta från valet är detta lika värdefullt för reaktionen, som
om de skulle direkt stödja densamma. I själva verket bygger reaktionen sina
icke dolda förhoppningar om framgång för sina arbetarfientliga strävanden
först och främst därpå att arbetarklassens k v i n n o r, ovana vid
sina nya rättigheter och utan tillräckliga insikter om
deras ofantliga b e t y d e 1 s e, skall avhålla sig från att rösta. Det är
detta som icke får ske."
Lägg märke till den tydliga ängslan som talar i denna vädjan! Och
man hade orsak till den. Trots alla vackra resolutioner på kongresserna
och trots all verklig förståelse från ledningen så var arbetet för
kvinnornas organisering och skolning ett sorgligt försummat kapitel
inom partiet. Men efter två decenniers intensivt arbete från
kvinnornas sida gäller manifestets ord ännu i dag med ödesdiger styrka för
stora delar av vårt land och för massan av kvinnor. Men tusentals
ledande partivänner ute i kommunerna ha alltjämt icke insett den
fara som hotar arbetarklassen från en väldig kvinnohär utan politisk
fostran i en påfrestande situation. Djupt okunniga om de avsevärda
förskjutningar som det ändrade sociala läget medfört inom den
kvinnliga medborgarhären försummar man de mest elementära åtgärder till
skydd mot ett eventuellt jordskred.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
