Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Hirdman, Gunnar: Socialdemokratin och bildningsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
Gunnar Hirdman
då upptaget partifolk kan hjälpa till, som t. ex. Per Albin Hansson
vid Stockholmsavdelningens stora kurs i Nordiska samarbetsproblem,
Rickard Sandler vid Brittisk-Nordiska kursen och franska
fackföreningsmännens kurs vid Brunnsvik, Ernst Wigforss i
Konjunkturproblem vid ABF-kurs på Stockholms högskola, Per Edvin Sköld
i Stockholmsavdelningens kurs i Försvarsväsendets demokratisering,
Arthur Engberg vid ABF-dagen å utställningen Fritiden i Ystad och
vid ABF-hemmets invigning i Malmö.
Det är lika välkommet som behövligt, då erfarna kommunalmän
medverka vid kommunalkunskapsstudierna, vilket dessbättre ofta
sker. I Demokratins problem har en del äldre partimedlemmar ställt
sig till förfogande för att som veteraner berätta för de yngre
huru-dant det var då demokratin bröt igenom och hur det var
dessförinnan. Det är förvisso behövligt att de yngre inom rörelsen kunna
få inte blott nödvändiga kunskaper om rörelsen, samhället och
kulturen utan även en levande överföring av den äldre generationens
erfarenheter. Att bygga på.
"Idétorkan" påtalas ofta på senare tid. Idéliv och
problemdiskussion kunde nog behöva stimuleras, särskilt inom ungdomsrörelsen.
ABF har därvid en plikt att fylla. Vi försöka bl. a. genom att i
gemensamma cirklar föra samman äldre och yngre och ungdom från
olika organisationer och åsiktsläger. Kurserna på Brunnsvik och
Bommersvik, där sådan konfrontation sker, visar, att detta främjar
idédiskussionen mera än om aldrig så stora frågor tas upp i en
homogen församling.
Eljest råder inom vårt studiearbete dessvärre en stark tendens till
gruppbildningar efter åsiktsgemenskap och organisationstillhörighet.
Denna tendens stärker visserligen kamratandan och
sammanhållningen, men idélivet skulle säkert stimuleras genom ett djärvare
sammanförande av oliktänkande i de cirklar, som studera sociala frågor.
Just nu väntar man från folkbildningsrörelsen på att staten skall
finna skäligt att öka anslagen så att jäven studiecirklarna skulle få
direkt stöd. Anslagen ha som bekant hittills utgått till
administration och instruktion (för ABF 35,000 kr. senaste år) till biblioteken
(med lika belopp som bibliotekens egna inköp), till
föreläsningsverksamheten (för ABF senaste år 38,000 kr.). Studiecirklarna ha
sålunda hittills icke åtnjutit direkta anslag för sin verksamhet. I den
mån cirklarnas arbete kvalificeras genom anlitande av utbildade
lärarkrafter, korrespondensundervisning samt tekniska hjälpmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
