Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Apelqvist, Seved: Kooperativ produktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOOPERATIV PRODUKTION
En översikt
Av SEVED APELQVIST.
Även om den konsumentkooperativa folkrörelsen i vårt land ’hade
mycket markanta blomstringsperioder under adertonhundratalets
senaste hälft lyckades den dock icke vinna varaktig framgång och
stabilitet före sekelskiftet. Detta hade sin grund i många samverkande
faktorer. En del av förklaringen till den bristande fastheten har man
otvivelaktigt att söka däri, att konsumtionsföreningarna voro i hög
grad isolerade från varandra och därför i väsentliga stycken
famlande i sin verksamhet. Riksorganisationen Kooperativa förbundet,
som bildades i september 1899 och i år kan hugfästa fyrtioårsminnet
av sin tillkomst, blev den samlingspunkt, som tidigare hade saknats.
Och under de senaste decennierna, då KF utgjort idé- och
kraftcentralen inom svensk konsumentkooperation, har rörelsen haft att
uppvisa en oavbruten utveckling mot ökad utbredning och styrka.
I detta nu äro till konsumtionsföreningarna anslutna omkr. 635,000
hushåll, vilket torde innöbära att 35—40 procent av landets
befolkning äga möjlighet att göra sitt inflytande gällande i de demokratiskt
förvaltade kooperativa företagen. Alla befolkningsgrupper äro
representerade i medlemskåren, vars sammansättning tämligen troget
återspeglar det svenska folkets sociala gruppering. Självklart är
under sådant förhållande, att det egentliga småfolket dominerar.
Sålunda utgör f. n. medlemsgruppen industriarbetare,
jordbruksarbetare, hantverksarbetare och andra arbetare i runt tal 325,000 hushåll;
gruppen självägande jordbrukare uppgår till omkring 100,000;
hantverksmästare och andra självständiga näringsidkare till ungefär
35,000; tjänstemän i olika grader till cirka 70,000 hushåll — resten
av medlemsantalet fördelar sig på samlingsgruppen ’’utan angivet
yrke’’, fria yrken och korporationer.
De omkring 700 konsumtionsföreningarna hade 1938 i sina cirka
5,000 butiker en försäljning på sammanlagt 531 milj. kr. Den totala
konsumentkooperativa detaljhandelsomsättningen, om även Pubs,
Special-Konsums och Sko-Konsums försäljning medräknas, belöpte
sig dock till 553 milj. kr. Det egna kapitalet i föreningarna — uppsäg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
