Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - I fredens tjänst - Sköld, Per Edvin: Det internationella läget och Sverges försvarsberedskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 Per Edvin Sköld
serar regeringen. Genom dess förslag får 1936 års försvarsordning den
utbyggnad, som de militära myndigheterna anse möjlig och nödvändig
för ökande av vår beredskap mot kupper av olika slag.
De förslag, varom tvist föreligger, äro av en helt annan natur.
Här ha vi arméchefens av försvarsstabschefen tillstyrkta förslag om
inkallande under tiden från och med maj 1939 till den 15 februari
1940 av sju äldre årsklasser värnpliktiga vid armén till en
beredskapsövning om 30 dagar per årsklass. Visserligen skulle en dylik
åtgärd innebära en beredskap. Men denna är långt större än vad
de militära myndigheterna ha tänkt sig för detta ändamål.
Huvudskälet är i stället, att dessa årsklasser, som utbildats under den för
1925 års försvarsordning gällande övningstiden, anses behöva
ytterligare utbildning för att vara lämpade för ett omedelbart insättande
i fälthären vid mobilisering. Det är alltså här fråga om
försvarsmaktens styrka överhuvud taget och icke om kuppberedskap.
Givetvis förnekar ingen, att dessa årsklassers utbildning är i nättaste laget.
Utformningen av 1936 års försvarsbeslut visar, att enighet råder om
en dylik uppfattning. En trettio dagars repetitionskurs skulle säkert
medföra vissa förbättringar. Detta ligger i öppen dag. Men någon
utökad utbildning bleve det knappast fråga om utan som sagt endast
om repetition. Ty för befälsändamål finge i huvudsak användas
reservbefäl, som ju varken besitter den utbildning eller pedagogiska vana,
som ett effektivt utnyttjande av övningstiden skulle fordra. Det är
långt ifrån säkert, att detta experiment skulle komma att öka
folkets försvarsvilja. Ett mer eller mindre tafatt utnyttjande av tiden
skulle måhända hos dessa 25- ä 30-åringar föda misstro till
myndigheternas förmåga att effektivt utnyttja försvarsanstalterna. Man
måste nämligen hålla i minne, att det är en sak att föra befäl och
en annan att utbilda soldater. Man kan vara en god idrottsman utan
att duga till tränare. Men folk i allmänhet gör icke denna
distinktion.
En dylik utbildning för äldre årsklasser har sålunda sitt värde.
Men detta får icke överdrivas. Å andra sidan kunna skäl anföras
mot en åtgärd som denna. Det gäller som förut sagt människor,
s,om i allmänhet hunnit bilda familj och ikläda sig allehanda sociala
förpliktelser. De ha mera permanent än folk i den vanliga
värnpliktsåldern vuxit in i förvärvslivet. Stora rubbningar skullle ha
uppstått, vilka det säkerligen skulle varit svårt att bemästra. De nu
till värnpliktigas familjer utgående familjebidragen äro i knappaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
