Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - I fredens tjänst - Sköld, Per Edvin: Det internationella läget och Sverges försvarsberedskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Per Edvin Sköld
frågor om övningstidens längd betraktas ooh behandlas här i landet,
bör ingen förundra sig över att regeringen icke varit beredd att i en
hastig vändning föreslå ändring i det beslut som efter ingående
överväganden fattats så sent som 1936.
En sak, som alla för vårt försvar ivrande borde beakta, är att
oroliga tider icke lämpa sig för nyorganisation av försvaret. Då
gäller det i stället att ge formerna innehåll. Att ändra
försvarsordningen leder till oreda. Nu ha vi i dessa bistra tider en stor
fördel. Vi kunna få arbeta med vårt försvars effektivisering på
grundval av en modern försvarsordning. Det viktigaste för oss är att
göra detta. Genom riksdagens beslut förra året gavs det
arbetsmöjligheter i nästan större omfattning, än vad som kan medhinnas.
Genom de förslag, som nu ligga på riksdagens bord, kommer
arbetstakten att kunna upprätthållas, ja, om det är möjligt att ytterligare
utökas. Det arbetas i dessa tider inom vårt försvarsväsen med en
intensitet, som är beundransvärd. Lägga vi så till effektiviseringen
av 1936 års försvarsordning vad som regeringen nu föreslår i ökad
personell beredskap, komma vi efter min uppfattning till en militär
styrka, som icke bör föraktas och icke undervärderas.
Denna vår försvarsordning kompletterad med den ökade personella
beredskapen och de tillskott, som den tekniska utvecklingen
framtvingar, blir emellertid en mycket kostsam historia.
Försvarsutgifterna för nästa budgetår bli mer än dubbelt så höga som 1936
beräknades. Vad av det s,om tillkommer är mera av engångsnatur, är icke
lika bekymmersamt, som det som innebär en permanent utökning av
organisationen. Det kommer en dag, det icke blott hoppas vi, det
är säkert, då rustningskonjunkturen är slut. Då blir det ont om
pengar i statskassan, då gäller det att dra in. Även försvaret får
då mindre utrymme. Ju mera vi under oroliga tider rusa åstad och
besluta i panik, desto större blir pressen på försvarsutgifterna då.
Vi måste fråga oss: skall vår generation tvunget göra om den förras
misstag? Sker så, kommer ’aldrig vårt iförsvarsväsen att få den stadga,
som det under oöverskådliga tider så väl behöver. Man fördömer
1925 års försvarsordning men glömmer, att den var en följd av
1914 års. Det som kommer till under strid, förgås under strid. Kring
1936 års försvarsbeslut ha alla enigt slutit upp. Kring detta är det
fred. Vore det icke skäl att besinna värdet härav?
Härmed är icke sagt, att 1936 års försvarsbeslut skall stå orört
för all framtid. Tvärtom dröjer det kanske icke länge, förrän vi
på nytt böra pröva vårt försvarsväsen från grunden. Nya avvägan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
