Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - I fredens tjänst - Braatøy, Bjarne: Arbetarinternationalismen på avskrivning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-ARBETARINTERNATIONA-LISMEN-]{+ARBETARINTERNATIONA-
LISMEN+} PÅ AVSKRIVNING?
Av BJARNE BRAAT0Y.
Det tog tjugofem år och utbrottet av ett världskrig för att ställa
den andra Internationalen på avskrivning. Det ser ut som om bara
tjugo år och hotet om ett nytt världskrig skulle behövas för att
knäcka det internationella organisationsarbete, som åter blev upptaget
av fackföreningsrörelsen och de socialdemokratiska partierna efter
världskrigets slut.
Ändå har arbetarinternationalismen i viss mån en grund i
hjälpverksamheten för de olyckliga från Hitler ty skland, Österrike,
Tjecko-slovakiet och slagfälten i Spanien. Men intresset för arbetarrörelsens
egna internationella organ finns det snart icke mycket kvar av. Det
är kanske lika gott. Det skulle annars vara vanskligt att hänge sig åt
samma oförbehållsamma kritik av regeringarnas utrikespolitik.
Det sista året har givit de mest otvetydiga bevis på motsägelsen i
arbetarrörelsens egen utrikespolitik. Det började med ett gemensamt
möte mellan den socialistiska arbetarinternationalen och
fackförenings-internationalen i Paris den 14 till 17 mars 1938. Under tryck från
västmakternas arbetarrörelser gick mötet med på att offentliggöra en
resolution om läget. För Spaniens vidkommande talade denna
resolution om alla medel för att få slut på det tysk-italienska anfallet.
Tjeckoslo vakiet skulle få garantier för sin oavhängighet "genom bestämda
och positiva utfästelser". Det krävdes ett omedelbart ingående av
"ett fritt avtal" om ömsesidig hjälp med alla medel "däri inbegripet
de militära".
Mötet i Paris krävde på detta sätt mer än någon av de
representerade organisationerna hade vågat kräva i sina hemland. Den brittiska
arbetarrörelsen passade väl upp med att icke framstå som något
"krigsparti" hemma i sitt eget land. Militära medel till hjälp för
Tjeckoslovakiet blev aldrig uttryckligt nämnt. Arbetarpartiets ledare
Attlee skrev i en artikel, att ingen i Storbritannien antytt, att man
skulle gå i krig för Spaniens skull
Då det i september kom till en prövning, voro varken den franska
^ller den brittiska arbetarrörelsen i stånd att genomföra de krav, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
