Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - I fredens tjänst - Braatøy, Bjarne: Arbetarinternationalismen på avskrivning?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 Bjarne Braatoy
Man kan fastslå, att arbetarrörelsen är dåligt underrättad i
internationella spörsmål. Det är en sak för sig, att arbetarpressen i flertalet
länder är hänvisad till de borgerliga nyhetsbyråerna. Legenderna i den
internationella politiken skapas av en daglig nyhetstjänst, som har
andra förutsättningar än arbetarrörelsen. Beriktigandena från annat
håll komma för sent. Men icke ens en egen utrikestjänst för
arbetarpressen skulle räcka till. Informationer av avgörande betydelse ägna
sig icke alltid att brukas av pressen.
Värre är, att Internationalernas egna sekretariat icke äro så
utrustade och ha sitt arbete så ordnat, att sammanträdena kunna bygga
på ordentliga informationer. Bara en sammanställning av de
uppfattningar, de anslutna organisationerna hade givit uttryck för, var och
en i sitt land, skulle ha gjort den resolution, som Internationalerna
antogo i mars 1938, fullständigt otänkbar.
Delegationerna vid dessa sammanträden äro dessutom ofta
sammansatta på ett så tillfälligt och delvis oansvarigt sätt att man icke har
några garantier för det rent in formator i ska värdet av de meddelanden,
som göras under loppet av ett sammanträde. Blott de små ländernas
arbetarrörelser ha gjort det till regel att sända fulltaliga delegationer.
Om sammansättningen skiftar från möte till möte, så kommer den
ena delegationen icke att veta vad den andra har gjort, och
erfarenheterna bli borta med vinden. Delegationerna från de stora ländernas
arbetarrörelser äro överhuvudtaget icke att räkna med.
Sammansättningen kan skifta under ett och samma möte. I början av ett möte
kan en delegat vara närvarande och gripa aktivt in, medan en annan
dyker upp på slutet. Man kan icke räkna med, att vederbörande gör
gällande den uppfattning, som är avgörande för hans organisation.
Man bör helst icke fråga efter sakkunskapen i de många gånger
invecklade och vittomfattande spörsmål, som behandlas och göras till
föremål för beslut.
Om sekretariaten hade en sådan utrustning att de kunde sörja för
tillräcklig grundval för varje punkt på dagordningen, så skulle det
där med "sakkunskap" komma att stå i litet annat ljus. Det skulle
hjälpa ännu mer, om endast de punkter, som voro sakkunnigt
förberedda, upptogos till behandling. Allra helst skulle de anslutna
organisationerna på förhand ha utkast till besluten. På det viset kunde man
besparas offentliga uttalanden, som mer vittna om en journalistisk
begåvning hos de enskilda deltagarna än om ett ansvarigt arbete i
Internationalerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
