Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - När socialismen bröt sig väg - Tingsten, Herbert: Kyrkan och den sociala frågan vid socialismens framträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN OCH DEN SOCIALA
FRÅGAN VID SOCIALISMENS
FRAMTRÄDANDE
Av HERBERT TINGSTEN.
Kyrkan är den statliga institution, vars verksamhet kan antas ha
starkast påverkat folkets ideologiska föreställningar vid tiden för
socialdemokratins framträdande. Den stora massan av medborgare
tillhörde statskyrkan även sedan tillfälle beretts till utträde.
Prästerskapet, som räknade omkring 2,700 ledamöter, utgjorde kvantitativt och
kvalitativt en mera betydande del av bildningens elit än under senare
tid; under det att antalet .studenter mångdubblats har antalet
präster föga förändrats. Ehuru inga vägledande undersökningar på
denna punkt finnas, torde man kunna förutsätta, att kyrkans män i
slutet av 1800-talet funno tflera, kanske också imera troende lyssnare
än nu. Även om gudstjänstens och det religiösa livets betydelse redan
vid denna tid minskat i samband med industrialiseringen och
inflyttningen till städerna, var den likväl central på ett annat sätt än senare,
då politiska partier, nykterhets- och folkbildningsföreningar, det
moderna nöjeslivet uppträtt som konkurrenter om intresset. Av detta
skäl, och jämväl med tanke på den tidiga socialdemokratins starkt
antikyrkliga och antireligiösa hållning, är en undersökning av
kyrkans ställning till politiska och sociala frågor väsentlig.
Som material för denna undersökning ha använts de
predikosamlingar, som publicerades under tiden 1867—1890 (mellan 30 och 40 till
antalet), kyrkliga tidskrifter, tidningen "Väktaren’’ samt herdabrev,
protokoll från prästmöten o. dyl. Ett avsevärt fullständigare material
torde knappast kunna uppbringas. Diskutabelt är naturligtvis, om det
urval ur den prästerliga förkunnelsen, som predikosamlingarna
utgöra, är representativt. Man kan göra gällande, att de präster, som
publicerade sina predikningar, bildade en särskilt kvalificerad grupp,
och att deras meningar därför icke alltid återspegla hela
prästerskapets samt att prästerna i tryck uttalade sig mindre fritt än i tal.
Osannolikt är dock, att den utpräglat konservativa tendens, som genomgår
predikosamlingarna, icke skulle i samma grad ha återfunnits i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
