Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - När socialismen bröt sig väg - Tingsten, Herbert: Kyrkan och den sociala frågan vid socialismens framträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 Herbert Tingsten
ledes gav man åt nationalstaten och de nationella strävandena en
religiös sanktion.^
I sociala och ekonomiska frågor är en liknande tankegång
förhärskande. Det mänskliga samhället, med sina klasskillnader, sin rikedom
och sin nöd, är givet av Gud. Från denna utgångspunkt utvecklas ett
tämligen rikt dif¥erentierat försvar för bestående förhållanden. En
grundtanke är, att de sociala grupperna och de enskilda individerna
äro lemmar i en naturlig oöh alltså av Gud helgad organism. Man
anknyter här till urgamla konservativa föreställningar, som under
medeltiden utbildades till fulländning av katolska teoretiker.
I ärkebiskop Reuterdahls posthumt utgivna predikningar
återkomma gång efter annan för denna tankeriktning väsentliga motiv.
Gud bestämmer människornas världsliga ställning och redan för den
skull böra alla vara förnöjsamma. Om vidare: den yttre ställningen
är ur högre andlig synpunkt utan värde — stundom till och med
farlig — och av ringa vikt även för den timliga lyckan. I den mån
verkligen denna lycka kan påverkas av socialt läge, är det snarast på så
sätt, att med rikedom odh framgång ,föl jer en minskad
tillfredsställelse. ’’Mången gång kan även det ivrigaste strävande på jorden icke
avlägsna nöd oöh elände, till ett bevis därpå, att även det jordiska
goda icke beror ensamt på människan, att det vilar i Guds hand och
att det är från denna handen, som än större och än mindre smulor
därav bland människor nedfalla ... En kristen underkastar sig med
ödmjukhet det tillstånd, som för honom bHvit bestämt och tillägnar
sig hellre de ringare än de förnämligare lotterna i den jordiska
ordningen . . . Den kristne anser de plikheter, företräden och brister,
som i världen förekomma, icke vara väsentliga . . . Icke kommer så
mycket därpå an om vi äta ett torftigt bröd i vårt anletes svett eller
om vi fått rikedom och överflöd. Tror du, att den höge och rike
saknar bekymmer odh arbete, så gäck in i hans (slott och betrakta honom
i hans ensamhet och Du skall finna oro i hans blickar och omsorg i
hans hjärta och strävande och strid i hans levnad. Tror Du att den
låge och fattige icke har någon fröjd och frid, så blicka in till den
låge och den fattige, som är bekant med den ende höge och rike i
himmelen och på jorden, oöh Du skall finna att den låga kojan icke
saknar fröjd eller den torftiga stugan frid. Ja, om det också på ett
ställe ^ulle finnas något mera lidande, något mera arbete, något
mera strid än på ett annat, vad mer? . . . Det är icke så lätt att säga,
vilken tjänst, som är den tyngsta, de överordnades eller de underord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
