- Project Runeberg -  Tiden / Trettioförsta årgången. 1939 /
234

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - När socialismen bröt sig väg - Tingsten, Herbert: Kyrkan och den sociala frågan vid socialismens framträdande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234 Herbert Tingsten

liga författarna möter man en social indignation, som för tanken på
Lamennais eller ens Kingsley.

I det föregående har jag huvudsakligen stannat vid sådana kyrkliga
uttalanden, som gjordes före socialismens framträdande eller i varje
fall icke mera direkt togo sikte på kristendomens förhållande till
arbetarrörelsen. Jag tskall nu övergå till aktstycken, som omedelbart
gälla detta sistnämnda spörsmål — i huvudsak härrörande från en
något -senare period, slutet av 1880-talet och början m 1890-talet.
Bilden av kyrkans ställning blir härigenom icke väsentligt förändrad.
Men den kyiikliga ståndpunkten framträder klarare och mer
nyanserad i sin reaktion inför den socialistiska rörelsen.

Två linjer utmäfka den kyrkliga diskussionen kring socialismen.
Å ena sidan angripes socialdemokratin »såsom revolutionär, ateistisk
och materialistisk samt fientlig mot av kristendomen helgade sociala
grundvalar, främst äganderätten. Å andra sidan skärpes genom
socialismen blicken iför de sociala missförhållandena; kyfkans män
betona med större energi de högre klassernas plikter mot de lägre och
kräva icke blott personlig välgörenhet utan även offentliga ingripanden.
Ofta sammansmälta de båda linjerna i en socialkonservativ
åskådning, som i motsats till socialdemokratin benämnes kristlig socialism.
Vid utformandet av dessa tankar synas influenser ifrån den tidigare
franska och engelska kristliga socialismen ha varit av ringa betydelse.
Den kristligt-sociak rörelsen i Tyskland tinder slutet av 1800-talet har
däremot utövat ett påtagligt inflytande. Likaså torde den katolska
socialkonservatismen, sanktionerad och preciserad i Leo XIII:s
en-cyklika av år 1891, ha stimulerat även den svenska lutherdomens
sociala intresse.

År 1875 publicerades på svenska en skrift av den som teolog
berömde danske biskopen Martensen om ’’Socialism och kristendom’’.
Här återfinnas de kristligt-sociala idéer, som först omkring år 1890
vunno större aktualitet inom den svenska kyrkan.^^ Socialismen i
vanlig mening blev skarpt kritiserad. Fattigdomen förklarades vara en
nödvändig följd av synden och alltså i överensstämmelse med
försynens skickelse. Men därjämte uttalade sig Martensen för en "etisk
socialism" av konservativ och antirevolutionär prägel. Målet vore att
hjälpa arbetarna till en trygg ställning och efterhand införliva dem
med medelklassen. Som medel anbefalldes självhjälp men också social
politik, innefattande bland annat av staten fastställda minimilöner.
Det vore också tänkbart, att staten understödde av arbetarna bildade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1939/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free