Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - När socialismen bröt sig väg - Tingsten, Herbert: Kyrkan och den sociala frågan vid socialismens framträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkan och den sociala frågan vid socialismens framträdande 2?>9
produktionäföreningar, såsom Lassalle iföreslagit, odi att man
)upp-rättade någonting liknande "forntidens skrån oöh korporationer". De
allmänna synpunkterna i iMartensens arbete åberopas icke sällan i
den svenska debatten.
Oimkring år 1880 utkommo på isvenska några av präster författade
skrifter om kyrkans ställning till socialismen. I ett föredrag i
Karlskrona år 1878 uttalade kyrkoherde Wollin åsikter, som starkt erinra
om Martensen.^^ "Socialismen är en lika intressant som iförfärlig
företeelse och förtjänar både sympati och avsky." Dess värde låge däri,
"att iden väcker och eggar sämhällets bättre krafter att se
pauperis-mens elände och (fara och att (kraftigt verka för dess tillintetgörande".
Botemedlet vore främst en kristlig anda i föiihållandet mellan
arbetsgivare och arbetare. Men man kunde odkså tänka sig vissa
socialpolitiska reformer, såsom kontroll av (fabriker och bostäder samt
delaktighet (för aAetarna i /företagens vinst. lEn rent negativ linje intog
kyrkoherde Kronblad i en skrift aiv år 1881.^® Socialisterna betecknades
som en fruktansvärd kosmopoliitisk liga, som (förnekade Gud och
förkastade religion och ifosterland. Värnet imot socialismen är
»kristendomen. En kristen "är Iden trognaste ’Undersåte och manar alla andra
till trohet emot överheten". I denna sin egenskap iborde kristendomen
väcka sympati hos alla, som ville ’skydda det bestående. "Då nu
kristendomen . . . ^är (det samhällsbevarande ■elementet, utan vilket fblket
ofelbart skall mogna för socialismen, så böra ju alla goda medborgare
och fosterlandsvänner känna sig på det högsta manade att med all
flit och av alla krafter bidraga till, att detta skyddsmedel må varda
nätt värderat, allt allmännare använt och allt kraftigare gjort gällande
både i det enskilda och offentliga livet." År 1884 kom socialismen för
första gången ’upp på ett prästmöte, i -det att kyrkoherden, sedermera
professorn S. L. Bring vid prästsällskapets sammanträde i Lund höll
föredrag om ’frågan, huruvida något kristligt berättigat ’funnes i
socialismen.^’’ Bring besvarade frågan med ja ’under framhållande av,
att samhället vore skyldigt att sörja för den enskildes timliga
nödtorft. Det vore ej möjligt att göra staten till arbetsgivare eller att ge
arbetarna del i vinsten, men genom socialpolitiska åtgärder kunde
arbetarna få en tryggare ställning. Genom sina angrepp på äganderätten
odh arvsrätten — familjens förutsättning — ställde sig dock
socialismen i motsättning till kristendomen.
I under 1880-talet utgivna predikosamlingar möta ofta angrepp på
socialismen: denna vill omstörta all yttre ordning samt avskaffa fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
