Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 26 apr. 1939 - Ahlberg, Alf: Humanitet och akademisk skolning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUMANITET OCH AKADEMISK
SKOLNING
Av ALF AHLBERG.
Om studenternas resolutioner i flyktings frågan ’har det vid det här
laget skrivits åtskilligt, kanske litet för mycket. Visserligen borde det
icke kunna råda mer än en mening om ideras blamanta karaktär, men
jag tror att man gjort orätt i att ta dem alltför högtidligt. Fjäsket med
studenterna är en mycket gammal företeelse i Sverge som i de flesta
andra länder, och man har inte gagnat någon part därmed. Kanske
är den tid numera förbi, då varje dumt och rått skämt i en
universitetsstad Uppfattades och tolererades som ett genialt utslag av
.studentikos humor, och då skräniga nattmarscher i S :t Eriks gränd omgåvos
’av ett skimmer av möglig romantik. Man må åtminstone hoppas det.
Men alltjämt lever mången i den vanföreställningen, att unga
studenter skulle förfoga över någon speciell fond av politisk, social och
ekonomisk omdömiesgillhet och att vad de behaga säga eller göra är
av en utomordentlig och utslagsgivande vikt för landets framtida
öden. Det är på tid att göra rent hus med dessa vidskepelser, även
om man därvid skulle komma den förargelse åstad, som alltid
resulterar ur angrepp på fördomiar, som smickra den mänskliga fåfängan.
Icke minst för de unga studenternas egen skull. Ty så länge den
allmänna opinionen tar dem iså högtidligt, kunna de knappast klandras
alltför mycket, om de själva äro fångna i en komplett
vanföreställning om egen vikt odi betydelse. Förr tog man deras skämt litet för
allvarligt; nu tror jag inte det skulle skada, om man toge deras allvar
lite mera skämtsamt.
Det finns nämiligen intet skäl i världen, som kunde ge stöd för
antagandet, att just studenterna i de stycken, varom här är fråga, skulle
besitta någon speciell omdömesgillhet. Snarare finns det anledning
misstänka motsatsen. Självfallet sitta de på vissa områden inne med
teoretiskt vetande, som saknas i andra ’samhällsgrupper; framför allt
ha de fått en formell skolning och ett välde över uttrycksmedlen, som
ger dem ett övertag. Men till gengäld ha de i allmänhet haft mindre
beröring med livets hårda realiteter än åtskilliga andra samhällsgrupper.
Vanan vid abstrakta resonemang och schematiska tankegångar torde ha
en viss benägenhet att ytterligare utbilda en läggning, som redan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
