Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 26 apr. 1939 - Ahlgren, Stig: Nyhet och sensation i historisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyhet och sensation i historisk belysning 285
på att iiålla "folket" nere. Pressen tjänar på en gång båda dessa
ändamål. Den har ett janusanlete, precis som de kapitalistiska
demokratierna imed imperialistisk struktur. Richelieu, som grundade den
första franska gazetten, råkade i samma dilemma som ett par sekel
senare den borgerliga företagarklassen. Han trodde sig grundlägga
ett regeringsorgan, men upplysning är så farlig, även då den är
preparerad, att man nästan kan säga att den röda eminensen hjälpte
demokratin ett gott stycke på väg, fram mot europeisk orientering
och politisk kompetens, med sin tidning.
I pressen möttes för första gången nyfikenheten och vinstbegäret,
den läskunniga allmänhetens önskan att bli orienterad i maktspelets
fortgående faser och den expansiva borgarklassens strävan att skaffa
sig en ideologisk massbasis, en applådklack, när den gick till storms
mot feodalsamhället, och (som det skulle visa sig) en orm att nära
vid sin barm. För första gängen i nyare tidens historia inträffar det
paradoxala att de rika bugar sig för småfolket och börjar framställa
skamliga förslag: köp på det att jag må utsuga er, jag säljer allt vad
ni vill ha, jag säljer omstörtningsplaner, jag isäljer min egen
un-dergåing (men då ska det vara kontanter). Jag har allt upptänkligt
i mma magasin: irån vin och hvidar till kryddor, siden och beck,
från härar och adelstitlar till småkram, kuddar för samvetet och
ving-skydd åt er frihetslängtan. Köp nyheter!
Det är tack vare denna mentalitet som nyheten blev en handelsvara
och världsskeendet massegendom.
"News is a report on the conflict of opposing forces", definierar
Will Irwin i sitt arbete, "Propaganda and the news" och framhåller
i samband därmed att det är en formel som tillika täcker vad som
är oundvikligt för ett skådespel, en roman, en film. I själva verket
finns det en fatal skillnad, så självklar att den icke alltid observeras.
De "stridiga krafter" som kungör sig i nyhetsstoffet ska verkligen
existera i den objektivt förefindiga verkligheten, inte bra i
reporterns hjärna och i läsarens fantasi. Och på krafterna ska ställas
anspråket att de verkligen är stridiga, inte kontroverser "lösskummade
från ytan utav tingen".
Men hur ofta kan det sägas att en film eller ett diktat verk fyller
dylika anspråk?
Nyheten berättar att en ny situation inträtt i verkligheten, och
situationen ska vara de stridiga krafternas resultat. "Börsen åtskil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
