Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 26 apr. 1939 - Litteratur - Tingsten: De konservativa idéerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
Herbert Tingsten: De konservativa idéerna. Bonniers 1939. 255 sid.
Pris 5:75.
I sitt senaste arbete, som behandlar de konservativa idéerna, uttalar
professor Herbert Tingsten: »I den friktionslöst arbetande demokratien
står den utformade politiska åskådningen i bakgrunden, den ter sig här
som en halvt bortglömd stridsrustning, som man hoppas slippa använda.
Svensk konservatism karakteriseras icke genom Burke, Treitschke eller
Maurras, lika litet som svensk socialism av Marx eller svensk liberalism
av Bentham och Spencer.» En fråga, som i det s,ammanhanget icke saknar
sitt intresse, är naturligtvis i vad mån ledainde demokratiska politiker
över huvud taget handla i enlighet med någorlunda klart utformade och
klart fattade politiska åskådningar. Tingsten pekar själv på England ochj
finner att i dess politiska miljö komprojmissen, »defi korta synpunkten»
blivit så självklart dominerande att de få ideologerna kommit att framstå
som extremister eller fantaster. Förhållandena kan naturligtvis gestalta
sig olika i skilda länder under olika tider. Och ser vi på situationen i
vårt eget land, torde vi finna att den ideologiska stridsrustningen — för
att använda Tingstens liknelse — spelade större roll under demokratins,
parlamentarismens och arbetarrörelsens genombrottsskede än den gör för
närvarande, vilket torde kunna betraktas som ett uttryck för
meningsbrytningarnas relativt oskyldiga art i vår fredliga demtokrati.
Det är emellertid självklart att vad man på olika håll och under olika
tidsperioder benämnt konservativ, respektive liberal och socialistisk politikj
återgått till vissa grundtankar hos den politiska konservatismen,
respektive liberalismen och socialismen, vissa grundläggande idéer, som gjort
det möjligt att, när det exempelvis gäller konservatismen, skönja en
utvecklingslinje från Burke fram till våra dagars konservativa teoretiker.
Men, som Tingsten betonar, krävs det en stark generalisering för att man
under enhetliga rubriker skall kunna sammanfatta de många miljö- och
tidsbetonade doktriner, som brukar grupperas under benämningarna
konservatism, liberalism och socialism.
Med konservatism kan man mena å ena sidan en motvilja mot
förändringar av vad slag de vara månide. Konservatism betyder därvid
ingenting — lika litet som radikalism — för så vitt inte en Jämförelse
verkställes. Ur denna synpunkt kan man som konservativa rubricera de
mest olika politiska partier. Ä andra sidan är konservatismen en
sam-hällsåskådning. I denna form framhäver den i synnerhet betydelsen av
»auktoritet» och »tradition» i samhällslivet. Tingsten har genom en kritisk
granskning av tankegången hos en lång rad konservativa ideologer givit
en redogörelse för den konservativa samhällsåskådningens utveckling
alltifrån 1700-talets slut, en redogörelse som genomgående utmärkes av
det skarpsinne, den klarhet och den formella elegans, som man är van
att finna hos honom. Han inleder med Burke, den moderna
konservatismens fader, som i sin kritik av den franska revolutionen och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
