Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Shepard Jones: The Scandinavian States and the League of Nations - Ressell: Makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 357
ländernas förhållande till Folkförbundet är ordnad efter
författnin:gs-mässi;ga och juridiska synpunkter. Författaren framhåller själv i
avslut-nin|gskapitlet att Folkförbundets »tekniska» arbete ligger utanför bokens
ram. Den byg-ger också på ett undersökningsmaterial, som är fört fram
till sommaren 1936. Författaren har icke kunnat ta hänsyn till de kända
nordiska försla;gen till en reform av Folkförbumdet i augusti 1936. Dessa
drogo så att säga de slutliga konsekvenserna av Folkförbundets
resultat-lösa försök att sätta rätten i högsätet när det gällde internationella
tvister.
Innanför den jgivna ramen är boken mycket värdefull. Den ger den
stora utvecklinigen i de tre nordiska staternas ståndpunkter till
skiljedomstanken och Folkförbundsapparaten. Framställningen är
dokumenterad på varje punkt. Med hjälp av innehålls- och sakordsförteckninjgarna
kan man bruka den som uppsla.gsbok och finna både ståndpunkter och
hänvisniUigar ,till orginaldokument för ifrågavarande tre länder. Man kan
finna vad de olika nordiska dele,gaterna till Folkförbundet ha gjort eller
saigt i den ena eller den andra frågan genom att slå upp deras namn
och gå igenom sidhänvisningarna. Boken lämpar sig utmärkt för ett
nordiskt studium av Folkförbundsapparaten, då den på varje punkt
anknyter ,till nordiska intressen och betraktelsesätt.
Dess svaghet är svagheten både i Folkförbu;idet och de nordiska
staternas folkförbundsarbete under tiden fram till 1936. Man utgick från
att den internationella solidariteten hade framskridit så långt i materiella
ihänseenden ,att det bara gällde att skapa en lämplig juridisk apparat för
att utjämna de motsättningar som måste existera t. o. m. i den mest
solidariska värld. I vart fall låg tyngdpunkten i den nordiska insatsen
på ’denna sida, även om man gjorde kloka förbehåll på grund av
stormakternas brist på solidaritet.
Jones’ »arbete är icke kritiskt, delvis därför att huvudavsikten varit att
ge en positiv och systematisk framställning av de nordiska bidragen till
Folkförbundaarbetet, men delvis också därför att den tar för lätt på de
situationer ’där de nordiska ståndpunkterna kunde bli ställda på för
hårt prov, t. ex. i förhållande till Paktens artikel 11 om förhindrande
av krig. En kritisk behandling av den nordiska folkförbundspolitiken få
vi därför vänta på.
Bjarne Braatoy.
Bertrand Russell: Makt. Natur och Kultur, 1939. 285 sid. Pris 6:—.
Bertrand Russeils författarverksamhet faller inom två helt olika
områden. Tidigare ägnade han sig åt matematisk logik, en vetenskap som
strävar efter den största grad av exakthet. Numer behandlar han i sina
böcker närmast kulturfilosofiska problem, vilket vanligen brukar leda till
synnerligen osäkra och obevisbara spekulationer. Ej heller Russell går fri
härifrån och det är egendomligt att konstatera, att inga som helst
föreningsband tycks sammanknyta hans olika arbetsområden. I sin praktiska
filosofi känner han ingalunda större behov än andra att närmare analysera
och logiskt bestämma de begrepp han använder. I Russells ena verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
