Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Ressell: Makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 358
samhet är kravea på exakthet och stringens huvudsaken, i hans andra
synes dessa krav ej göra sig märkbart påminta.
Russeli är en pacifistisk demokrat med sympatier för ett socialistiskt
samhälle under den förutsättningen att full demokrati bevaras och starka
garantier finnas mot statssocialistiskt byråkratförtryck. Från dylika
utgångspunkter betraktar han i sin sista bok, Makt, den nuvarande
världs-situationen. Striden mellan demokrati och diktatur blir för honom en
strid mellan två människotyper. Demokratin fordrar människor med en
viss grad av självtillit, med en viss vilja att hålla fast vid sitt eget
omdöme. Men den fordrar också villighet att underkasta sig majoritetens
beslut, när det en gång är fattat. Den demokratiska människan bör
varken vara slav eller rebell utan medborgare. Diktaturen däremot består
av maktgalna ledare och av en osjälvständig eller förtryckt massa.
Tidigare har en alltför olidlig diktatur alltid kunnat vräkas undan av en
revolution, men genom propagandans och framförallt krigsteknikens
utveckling ha vi kommit till en punkt; där det kanske finns möjligheter
för en grupp fanatiker att gripa makten och härska utan minsta hänsyn
till de behärskades vilja. En svaghet hos fanatismen är emellertid enligt
Russell, att den båd-e hos de styrande och de styrda skapar en orealistisk
inställning till fakta, som exempelvis vid ett krig kan bli ödesdiger.
Bokens innehåll upptas huvudsakligen av allmänna psykologiska
resonemang och historiska exemplifikationer. Emellertid &r det hela
grupperat kring samhiällsmaktens problem. Russell fattar som sin
huvuduppgift att visa »att samhiällsvetenskapens grundläggande begrepp är makt,
i samma mening som energi lär det grundläggande begreppet inom fysiken.
Liksom energin har makten många former, såsom rikedom, rustningar,
ämbetsauktoritet, inflytande på opinionen. Ingen av dessa kan betraktas
såsom underordnad någon annan, och det finns ingen högre form från
vilken de andra äro härledda.» Vid flera tillfällen kritiseras marxismen
och andra teorier, därför att de enligt Russell ensidigt fästa sig vid en
viss form av makt, t. ex. rikedom, vid sina samhällsanalyser. »Det är
endast genom insikten, att karleken till makt är orsaken till de
verksamheter som ha betydelse i samhälleliga angelägenheter, som historien, den
må nu vara antikens eller nutidens, kan tolkas riktigt.»
Någon mer revolutionerande omläggning av samhällsvetenskapens
grundsyn genomför dock Russell knappast. Det är tydligt, att man
använder ordet »makt» i de mest skiftande sammanhang och meningar,
och det hade för en vetenskaplig behandling varit nödvändigt att
fastställa en viss bestämd innebörd. Russell talar likväl om makt alldeles
opreciserat. I hans speciella historieuppfattning synes maktbegreppet ha
två funktioner. Dels beledsagar det som en skugga alla historiska
beskrivningar, vilket medför en meningslös dubblering av skildringen.
Gången av en historisk tilldragelse tecknas på vanligt sätt, och sedan
framhålles att denna särskilda aktion utfördes därför att en person eller
en grupp av personer hade makt att utföra den. Härmed får man ej veta
något nytt, det är självklart att ingen åstadkommer något annat än han
har makt att åstadkomma. Dels säges strävan efter makt vara det
starkaste av de mänskliga begären, betydelsefullare än strävan efter rikedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
