- Project Runeberg -  Tiden / Trettioförsta årgången. 1939 /
360

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Händelser och spörsmål - Den engelska upprustningens ekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL

Den kände engelska ekonomen J. M. Keynes har i
två artiklar i Times, »Sysselsättningen och budgeten»
den 17 april och »Tillgången på sparande» den 18
april, diskuterat de ekonomiska förutsättningarna för
den engelska upprustningen. Dessa artiklar, som bildat utgångspunkten
för en intensiv diskussion i England, äro av så stort principiellt värde,
att Tiden här — med några mindre uteslutningar — återgivit dem.

Vi ha erfarenhet av fredsfinanser och av krigsfinanser. Men det vi
ha framför oss är ingendera delen. Och det fordras att man tänker
nya tankar för att nå en lösning. Om det vore krig, skulle priserna
på aktier och varor förr eller senare stiga på grund av den starka steg^
ringen i efterfrågan, och om freden vore säkrad, skulle stegringen ske
på grund av det återvunna förtroendet. Men i detta skymningstillstånd
är en depression oundviklig. Då det därför är omöjligt för de enskilda
företagarna, att förtroendefullt planera för framtiden, skulle vi under
vanliga omständigheter känna en stark oro för arbetslöshet. Men under
de förhållanden, som råder i dag, kan man lugnt säga att en sådan oro
är onödig. —

Finansministern borde göra upp budgeten med den förutsättningen,
att den onormala arbetslösheten kommer att upphöra under finansåret
1939—40, och att alla planer och särskilda åtgärder i samband med
denna arbetslöshet skola uppges, då de skulle innebära ett slöseri med
tid och pengar. Därav följer att budgetanslagen för arbetslöshetshjälpen
till stor del kunna nedskäras och att betydande tillgångar, till
förfogande för regeringens lån, komma att samlas i arbetslöshetsfonden.
Finansministern borde också utgå från att nationalinkomsten efterhand
’kommer att stiga med låt oss säga 8 proc., vilket skulle innebära en
motsvarande ökning av inkomsterna från ett antal skatter; på grund av
skatteinkomsternas eftersläpning i tiden kommer det dock att dröja
väsentligt mer än ett år innan finansdepartementet får åtnjuta denna
lättnad. På ett eller annat sätt kommer en betydande del av regeringens
upplåning för året att förr eller senare betala för sig själv — genom
ökade inkomster från existerade skatter och genom minskade
arbetslöshetskostnader.

E>et finns ingenting djärvt eller förhastat i denna spådom om följande
siffror tillmätas tillräcklig vikt. Årets upplåning har uppskattats till 350
miljoner pund, vilket är ungefär 220 miljoner pund mer än föregående
år; och det är möjligt att den senare utvecklingen avsevärt ökat denna
siffra. Man måste ta hänsyn till många faktorer innan nettoeffekten av
detta kan uppskattas. Privata investeringar för att möta
statsbeställningarna, härrörande från stimulansen till varvsindustrin, luftvärnet och
kon-sumtionsvaruindustrierna, kunna motverka större delen av en
nedgångstendens i den privata företagsverksamheten. Men det kan komma ett av-

Den engelska

upprustningens

ekonomi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1939/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free