Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Händelser och spörsmål - Den engelska upprustningens ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
361
sevärt avdrag genom en ökat passiv handelsbalans; och det tilltagande
överskottet i arbetslöshetsfonden, som ligger utom budgeten, måste
dragas ifrån för att erhålla nettounderskottet. Om man tar hänsyn till alla
avdrag kan ökningen av den primära efterfrågan genom upplåningen
beräknas till 200 miljoner pund, vilket bör medföra en ökning av den
totala efterfrågan med den dubbla summan. ^ Detta är nu en mycket stor
siffra. — Jag betvivlar att man vanligen insett, att vårt program för
följande år är ungefär dubbelt så stort som President Roosevelts största
utgiftsprogram. De ekonomiska verkningarna av sådana utgifter komma
att bli vittgående. Med en genomsnittlig produktion av 250 pund per
huvud skulle denna kommande ökning i efterfrågan ta 1,5 miljon
arbetare i anspråk. Om vi ta hänsyn till övertidsarbete och längre
arbetstid för dem som redan äro sysselsatta, och göra vissa andra avdrag,
skulle det skapas arbete för upp mot 1 miljon arbetslösa. Noggranna
uppskattningar äro icke möjliga i ett fall som detta. Men det är svårt
att förstå hur någonting utom utgifternas uteblivande kan hindra de stora
dragen i situationen att utvecklas efter dessa linjer. —
Detta innebär för det första, att hemmamarknadsindustrins utsikter
äro bättre än vad de varit på många år. Det in’nebär icke att vi ej ha
ett svårt arbetsproblem framför oss. Tvärtom, men problemets karaktär
kommer att bli exakt omvänt. — Företrädesrätt för statsbeställningar,
akut brist på yrkesarbetare, begränsning i fackföreningarnas verksamhet,
uppgiften att överflytta arbetskraft till de distrikt där efterfrågan ar
störst, inskränkning av onödiga tjänster — alla problemen från det
förra kriget — ha vi runt hörnet.
Jag upprepar, att ingenting kan hindra denna prognos från att
förverkligas utom det att utgifterna utebli. Det kommer naturligtvis icke att
bli en plötslig förändring. Erfarenheten visar vidare, att man vanligen
är efter med programmet och att det blir dröjsmål med realiserandet av
de sista resultaten. Detta innebär icke att en planering är onödig, utan
att vi fortfarande ha tid att företa den, ehuru brist på vissa slags material
och yrkesarbete kan vara nära förestående. Redan i mars var vår
stålproduktion nära kapacitetsgränsen. Tiden är kommen för en fullständig
förändring i vår inställning. Vi ha så länge suttit i den föreställningen
— det är nästan tio år nu — att vi ha en stor outnyttjad kapacitet, så
att vi endast mycket sakta förmå inse det påtagliga faktum att ett
fullständigt omvänt förhållande är i sikte.
Under en tid av snabb ökning av utgifterna inom landet finns det
två fysiska hinder att övervinna, och dessa hinder äro fundamentala. Det
första är arbetarbristen, det andra är bristen på utländska tillgodohavanden.
Frånsett arbetarproblemet måste därför handelsbalansens problem bli vår
viktigaste angelägenhet. Vårt importbehov kommer säkerligen att öka, och
1 Det sista påståendet bygger på den s. k. multiplikatorteorin. Se
exempelvis J. M. Keynes, Vägeu ur krisen, sid. 11 ff. (Red:s anm.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
