Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juni 1939 - Läkarna och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371 Läkarna och samhället
För att rätt bedöma frågan om läkarnas, särskilt de tredje
underläkarnas löner, bör man ha klart för sig, att dessa löner fr, o. m. 1937
förbättrats mycket väsentligt. Visserligen äro de offentliga
handlingarna på denna punkt oöversiktliga, men så mycket framgår dock
tydligt. Sålunda höjdes första underläkarnas löner från 4,400 å 5,700
till omkring 7,500 kronor, andra underläkarnas löner från 2,700 ä
4,400 till omkring 7,100 kronor, samt tredje underläkarnas löner från
2,700 ä 4,400 till omkring 4,800 kronor. Det bör även påpekas, att
departementschefen år 1939 uttalat sig för en framtida ytterligare
höjning av de tredje underläkarnas ställning. Icke heller i lönefrågan
har det sålunda funnits anledning till en så forcerad aktion, som de
yngre läkarnas förening nu vidtagit.
Man kan sålunda icke komma ifrån, att de yngre läkarnas förening
visat en ovanlig brist på omdöme genom att som egentlig
utgångspunkt för sin senaste aktion ta den begränsade och föga ödesdigra
frågan om läkarintygen vid Serafimerlasarettet, en fråga som icke
kan ändras förrän vid nästa års riksdag.
De fjorton underläkarnas stridsfanfarer ha återupplivat den
allmänna kritiken mot de yngre tjänsteläkarnas löne- och
arbetsförhållanden. Att verkliga missförhållanden här förekomma torde ingen
kunna förneka, missförhållanden som ännu icke fullständigt
undanröjts, trots sjukhusstyrelsernas åtgärder och trots de blockadåtgärder,
som de yngre läkarna under senare år riktat mot särskilt
oefterrättliga sjukhus. Det kan icke finnas några förnuftiga argument för en
tydlig underbetalning av vissa yngre läkare eller för undermåliga
bostads- och arbetsförhållanden. Det finns heller icke någon sådan
opinion i något politiskt parti eller hos myndigheterna. De
missgynnade underläkarna ha typiskt nog, vid de tillfällen då deras sak
varit rättvis, fått stöd av opinionen i stora delar av arbetarpressen.
På vissa håll har man velat gå vidare i kritiken, och man har
framställt hela läkaryrket som ett underbetalt och otacksamt yrke,
man har till och med kommit så långt att läkaryrket framställts som
"proletariserat". Sådana synpunkter framfördes under
flyktingdebatten, särskilt av beskäftiga medicine studerande, och de ha även under
den senaste läkafkonflikten dykt upp i pressdebatten. Alla tillgängliga
uppgifter om de svenska läkarnas allmänna standard tala emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
