Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juni 1939 - Litteratur - Herlitz: Sweden, A Modern Democracy on Ancient Foundations
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
Nils Herlitz: Sweden, A Modern Democracy on Ancient Foundations.
The University of Minesota Press, Minneapolis 1939. Dollar 2:00.
Mot bakgrunden av en historisk exposé tecknar professor Nils Herlitz
det nuvarande svenska statsskicket. Författaren visar ånyo sin
utomordentliga förmåga att ge en innehållsrik och åskådlig men samtidigt mycket
kortfattad framställning av ett ämne. Avsikten har ej varit att lämna en
serie sammanpressade detaljupplysnin’gar eller ge en slags handbok för
’utlänningar utan att skildra det väsentliga och det originella hos dem
svenska demokratin. Det har verkligen, såsom de amerikanska utgivarna
framhålla, lyckats författaren att både meddela fundamentala fakta om
det svenska samhällets politiska institutioner och framställa den atmotsfär
i vilken de verka.
Herlitz ger en fullt objektiv bild av den politiska situationen. Endast
på en punkt, när det gäller den nuvarande regeringens maktställning,
synas uttryckssätten kunna diskuteras. Maktbalansen mellan regering och
riksdag har förskjutits efter 1936, skriver författaren. »Den nuvarande
regeringen har enligt vår mening en starkare position än någon svensk
regering har haft sedan Gustav Adolfs dagar.–-Det svenska
folket har ännu inte haft tid att vänja sig vid den nya situationen. För
många människor förefaller det vara begynnelsen till en diktatur; de
äro icke vana vid det engelska konstitutionella systemet...–-Det
är naturligtvis för tidigt att fälla ett definitivt omdöme.
Diskussionsfriheten är ännu obegränsad; enskilda kammarledamöter kunna ännu vänta
ett allvarligt bedömande och offentlig diskussion av sina motioner...»
Beträffande själva frågan om maktbalansen mellan regering och riksdag
är det tydligt, att när man talar om makt i dessa sammauhang, så kan
därmed huvudsakligen åsyftas två saker. Dels juridiskt utstakad: makt,
befogenhet, dels faktisk, psykologisk makt, vilket väl närmast kan sägas
vara detsamma som förmågan att genomdriva sin vilja. I fråga om
rättsliga befogenheter innebär år 1936 ingen som helst omvälvning och en
jämförelse av den nuvarande regeringen med Gustav Adolfs kan knappast
ifrågakomma. I fråga om den psykologiska makten, den bestämmande
viljan bakom de rättsliga besluten, är det a priori vanskligt att uttala sig.
Vems vilja kommer till uttryck i en beslutad lag? Riksdagens, ett visst
utskotts, hela regeringens, något särskilt stadsråds, en statssekreterares
eller någon mer underordnad tjänstemans? Med utgångspunkt från rent
yttre iakttagbara företeelser, de färre avslagen och förändringarna i
regeringens propositioner etc., kan man likaväl säga, att vi nu ha en^
helt dominerande regering och en lydigt voterande riksdag, som påstå
motsatsen: det har aldrig funnits en så svag regering som så fullstän^
digt tagit hänsyn till varje nyans i riksdagsmajoritetens vilja och nästan
aldrig hävdat en annan mening. När det gäller frågan om vem som har
den största faktiska makten och inflytandet, synes den lättast framkomliga
vägen att få ett svar vara, att fråga vederbörande själva. Och så länge
varken regeringen eller riksdagens majoritet går med på påståendet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
