Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - De partiellt arbetsföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE PARTIELLT ARBETSFÖRA
Var tjugonde svensk i arbetsför ålder (16—66 år) är att betrakta
som blott delvis arbets förmögen till följd av lyte eller sjukdom, han är
"sekunda arbetskraft". Antalet har uppskattats till 200,000 personer,
och deras nedsatta arbetsförmåga anses varaktig, den väntas bestå
under deras återstående livstid. En stor del av dessa partiellt arbetsföra
äro fullständigt utestängda från arbetslivet. Detta allvarliga
arbetsmarknadsproblem har blivit aktuellt genom ett antal värdefulla
utredningar i den nyutkomna Social Årsbok.
Problemet är ingalunda nytt. Sedan lång tid tillbaka har man i vår
sjuk- och socialvård vidtagit åtgärder för att sysselsätta de varaktigt
partiellt arbets förmögna eller, där arbetsförmågan icke varit varaktigt
begränsad, underlätta återinträdet på arbetsmarknaden. Men genom
den sentida befolkningsutvecklingen i vårt land har problemets allvar
kommit att skärpas. Det är nämligen troligt, att vi i framtiden komma
att stå inför arbetsbrist, icke längre arbetslöshet, och i detta läge måste
krafterna inriktas på ett så fullständigt utnyttjande av den tillgängliga
arbetskraften som möjligt. Denna befolkningsutveckling kommer
vidare att medföra ett stigande antal åldringar inom den svenska
befolkningen, och det är särskilt inom de högre åldrarna som nedsatt
arbetsförmåga är vanlig.
Frågan om de partiellt arbetsföras sysselsättning har många olika
sidor. Högkonjunkturens arbetslöshetsproblem tar sig vanligen
uttryck i en restarbetslöshet, inom vilken personliga arbetshinder av
fysisk eller social art märker en stor del av klientelet. Detta är den
arbetslöshetspolitiska sidan av problemet. En annan sida är den
nationalekonomiska. Uppgiften att så långt som möjligt sysselsätta även
den icke fullt arbetsföra arbetskraften är ett led i vår strävan att föra
en produktiv socialpolitik. Det är vidare ett medicinskt krav att bereda
vissa sjuka, särskilt de nervsjuka, möjlighet till arbete. Och slutligen:
den kanske viktigaste metoden att återinfoga de asociala elementen i
samhället är att ge dem möjlighet att deltaga i det normala arbetslivet.
I det gamla jordbrukssamhället, som icke ställde så höga krav på
ekonomisk effektivitet och som hade en utpräglad familjesolidaritet,
var det lättare att finna plats för den arbetskraft, som icke var fullt
arbetsför. Detsamma gällde väl även den industri, som bedrevs i
hantverkets och brukets företagsformer. Inom det moderna samhället med
dess allt rationellare teknik, allt snabbare arbetstempo och starka fram-
27 Tide?t N:r S, igsg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
