Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - Inrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikes 423
skröpligt i sina materiella livsbetingelser. Det är dock så att det redan
nu finns en, visserligen begränsad utgiftspost för kulturändamål även
i de breda lagrens budget, och den utgiftsposten vill man se utnyttjad
på bästa sätt. Och arbetarrörelsen har ett stort antal samlingslokaler,
som för en given kostnad kunna byggas och inredas på många olika
sätt. Men, invänder kanske någon, vad är då det bästa sättet? Om folk
vill se dålig konst och läsa dåliga böcker — än se’n ? Svaret är väl, att
de som ta sig friheten att propagera "god" konst och "goda" böcker
av erfarenhet veta att om människor få tillfälle att se den konst och
läsa de böcker, som av de sak förståndiga anses goda, och tillfälle att
skola sitt skönhetssinne, så få de därmed också möjligheter till ett
rikare och "roligare" liv. Ofta nog är det även så att de vackra
konstföremålen äro billigare än de fula. En stor del av de möbler och den
dekorativa ikonst, som skapats av modernt orienterad svensk industri
och hantverk och som tilldragit sig en internationell beundran för den
enkla och smakfulla formen, är långt billigare än de överlastade och
skrytsamma stilmöbler och prydnadssaker, som folk förut av
konventionen skrämts att köpa. Både ur estetiska och ekonomiska synpunkter
skulle man därför önska att den vandrande konstutställning, som
tillkommit på initiativ av arbetarrörelsen och en grupp unga konstnärer,
kommer att följas av en utställning av möbler, husgeråd och
konsthantverk. Det finns ingen bättre princip för en demokratisk
kulturpolitik än att låta skönheten och förnuftet vandra hand i hand.
I DEN ENGELSKA TIDSKRIFTEN CONTEMPORARY
REVIEW har Paul Ölberg skrivit en artikel under rubriken
"Scandi-navia and the nazis". Han gör här gällande, att den svenska högern,
som representerar finansens och industrins klassintressen, hyser
motvilja mot den moderna arbetarrörelsen och hatar den
socialdemokratiska regeringen, som haft makten sedan sju år "enligt vad som
framgår av artiklar i Svenska Dagbladet". I händelse av en ny politisk
kris, menar han, skulle ett politiskt jordskred vara mycket möjligt.
I händelse av en inre kris skulle en ny högerregering i Sverge
försöka ett närmande (rapprochment) till Nazi-Tyskland. Det tyska
inflytandet skulle komma att växa. Skall Sverge bli en tysk vasall?
utropar författaren och svarar själv att så illa vill han icke tro om
vårt folk med dess gamla demokratiska traditioner. — En
Londonkorrespondent till Sydsvenska Dagbladet har påtalat denna framställning.
Han menar att den, trots reservationerna är ägnad att ge en miss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
