Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - Blom, Holger: Grönska åt storstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grönska åt storstaden 433
ökar med en förtätad bebyggelse. Att nå stadsplaneändring inom
dylika samhällen för att åstadkomma en högre exploatering går
relativt lätt, åtminstone i tider såsom de nuvarande, som kännetecknas av
en nästan hysterisk efterfrågan på tomtmark. Men att för
parkanläggningar ta i anspråk sådan mark, som en gång utlagts till
tomter, visar sig oftast stöta på oöverstigliga ekonomiska hinder. Om
friområden avsättas i glesbebyggda förortsområden betyder ju detta ej
att de omedelbart för dyra kostnader behöva iordningställas som park.
I framtiden kunna emellertid dylika områden bli ovärderliga.
Man kan ej blunda för, att det i Stockholm finns en tendens att
för ett ökat antal byggnadstomter offra även relativt centralt belägna
friytor, både sådana som i stadsplanen markerats som park och
sådana som, ehuru icke stadsplanelagda, dock vunnit parkers hävd och
betydelse. Tillvägagångssättet försvaras ibland med att områdena
ifråga visat sig så fåtaligt besökta. Det är en absolut fel föreställning,
att parkerna måste vara föremål för massinvasion för att äga
existensberättigande. Här föreligger en förväxling mellan orsak och
verkan. Det är nämligen de alltför knappt tilltagna arealerna, som föra
med sig en i sig själv ej önskvärd trängsel i parkerna. Vid vissa
tillfällen är det naturligt att större folkmängder samlas i dessa, såsom
vid konserter, fester och andra speciella attraktioner. Lika naturligt
bör det vara att enskilda människor skola kunna finna parker, där
de i relativ ensamhet kunna söka ro och rekreation.
Vad fordras av parkerna? De mest primära önskemålen beröra,
som tidigare nämnts, lättillgängligheten och storleksordningen. Med
andra ord fordras ett i förhållande till bebyggelsen, särskilt
bostadsbebyggelsen, väl beläget system av parker bestående av rikligt
tilltagna ytor, så rikligt att de till sin art ofta vitt skilda
parkanordningarna kunna funktionera oberoende av varandra. Övriga
fordringar uttryckas bäst med ett omnämnande av några av de i parker
förekommande anordningarna.
En stadspark innehållande allt som erfordras för befolkningens
trevnad, rekreation och förlustelse bör med skäl betecknas med
namnet folkpark. En dylik park kan vara försedd med en kombination
av ursprunglig bevarad natur och anlagd dylik eller enbart det
sistnämnda. Den skall ha rik trädvegetation och rymliga gräsytor,
övervägande för fritt bruk. Där skall finnas sommar- och vinterlekplatser
för barn samt viloplatser och promenader för äldre. Dessa för olika
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
