Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - Blom, Holger: Grönska åt storstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grönska åt storstaden 437
att taga hand om parkbesökarna. Nu visar sig behovet av välplacerade
soffor och tillgängliga gräsmattor större. Kanske bör det tilläggas att
allén därmed ej spelat ut sin roll som ett både praktiskt och estetiskt
ytterst tacksamt parkmoment.
Av största betydelse är att en stads parker inordnas i ett rationellt
parksystem. Förr planerades de mera på en slump utan större
hänsynstagande till sambandet’ parkerna emellan eller med bebyggelsen.
Ett exempel på en dylik tröstlös placering är Tegnérlunden i
Stockholm. Den ligger ogästvänligt inklämd i en tät bebyggelse. Man har
blott underlåtit att bebygga ett par av de mest knalliga partierna i det
för terrängen absolut främmande rätvinkliga gatusystemet.
En stads parker böra äga inbördes samband. Genom
parkkorridorer av olika bredd och utformning förenas de enskilda parkerna till
stråk, uppdelande bebyggelsen i skilda stadspartier, vilka därigenom
erhålla en för trevnaden betydelsefull individuell prägel. Med längs
stråken löpande vägar förenas avlägsna stadsdelar med varandra eller
med landet. Såsom i det föregående nämnts kunna naturreservaten
på så sätt förenas med innerstadens parksystem.
Vid stadsplanetävlingar för Nedre Norrmalm framkom ett förslag
att huvudsakligast genom utläggandet till park av en halv
kvartersbredd längs Norrlandsgatan förena Humlegården med
Kungsträdgården. Detta stöter givetvis på stora ekonomiska svårigheter men
vilket utomordentligt parkstråk skulle här ej kunna skapas! Stadens
hjärta med Strömmen förenad med den härliga park, som heter
Norra Djurgården.
Ett stockholmsexempel på ett utmärkt parkstråk under vardande
är Rålambshovsparken—Fredhällsparken. Löpande mellan två partier
av Mälaren, i sig själv innehållande en huvudutfartsled, avdelar den
de nya Fredhälls—Mariebergsområdena från det övriga — i sin
stadsplan monotona — Kungsholmen.
Ett parkstråk, som skulle kunna bli av avgörande betydelse för
Södermalm, finnes ännu möjlighet att skapa på södra delen av denna
stadsdel längs Hammarbyleden, nämligen från Liljeholmsbron över
Tantolunden förbi Södersjukhuset över Eriksdalslunden, den gamla
stadsträdgården, Blecktornsparken och, ehuru något brutet, över
Vita-bergsparken, f. d. kvarteret Bronsen och Danvikens gamla
kyrkogård till Fåfängan som den enastående slutpunkten vid Saltsjön. Ett
sådant parkstråk, för vars genomförande fordras stadsträdgårdens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
