- Project Runeberg -  Tiden / Trettioförsta årgången. 1939 /
443

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - Olberg, Paul: De baltiska staternas ödesproblem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De baltiska staternas ’ödesproblem 443

Detta avgörande skulle icke träffas av övertygelse utan av
känslomässiga skäl och med tungt hjärta. Man bör icke lämna obeaktad den
omständigheten, att Sovjetrysslands utrikespolitik tyvärr icke förmått
vinna förtroende hos de små baltiska folken.

Även i händelse av krig mellan Tyskland och Polen torde de baltiska
länderna helst bevara sin neutralitet. Likväl skulle de i nödfall lättare
träffa avgörande i frågan "med Polen eller Tyskland" än i problemet
"med Sovjetryssland eller Tyskland". Och detta beslut skall sannolikt
utfalla till förmån för Polen. På ett segerrikt Polens sida, med
understöd från de västeuropeiska demokratierna, hoppas de baltiska staterna
kunna bevara sin nationella och ekonomiska oavhängighet. Men på
Polens sida skulle under vissa omständigheter indirekt betyda på
Rysslands sida. Självfallet kommer de baltiska ländernas hållning i det
avgörande ögonblicket att ytterligare influeras av många andra
faktorer, vilka i dag ännu ej kunna förutses.

Efter avslutandet av nonaggressionspakterna mellan de baltiska
länderna och det nationalsocialistiska Tyskland, kan mången över de
av oss skildrade frågorna uppställa följande betraktelse: i pakterna
avgives uttryckligen den försäkran, att parterna i intet fall skola
använda krig eller våld mot varandra. Därför kunna väl de baltiska
staterna vara lugna för sin oavhängighet och sin fred. Men en sådan
uppfattning vore blott riktig under den förutsättningen, att man kunde
betrakta ett fördrag med Hitler såsom allvarligt, oantastligt, eller, som
man brukar säga, heligt! Därom kan likväl icke vara tal. Det är
alltför välbekant, att han sluter fördrag för att bryta dem vid första
tillfälle, när den givna förpliktelsen icke längre synes honom fördelaktig.
Naturligtvis äro de baltiska regeringarna såväl som deras folk på det
klara därmed. Man kan så gott som med bestämdhet säga, att genom
fördragen, d. v. s. trots nonaggressionspakterna, misstroendet
gentemot den imperialistiska nationalsocialismen icke har skaffats ur
världen hos Baltikums folk. Kanske har denna inställning ännu mera
skärpts, emedan pakterna dock betyda ett visst närmande av länderna
till Tyskland. De betänkliga följderna av detta närmande för de små
baltiska nationerna låta sig ännu alls icke överblickas i hela sin
räckvidd. Därför bära endast dessa länders regeringar ansvaret, icke
folken. Ty det är i dessa fall fråga om totalitära, eller halvtotalitära
stater. Nationerna själva hade icke ett ord med i laget vid avgörandena.
Det kan ha varit olika orsaker, som föranledde regeringarna att avsluta
pakterna. Den ena eller den andra regeringen kan eventuellt anföra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1939/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free