Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - Hoppe, Ragnar: Arbetarna och konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetarna och konsten
451
tänker här närmast på vad man skulle kunna kalla folkrörelsernas
samlingslokaler. I detta fall gäller nog liksom i fråga om hemmen,
att man först bör kräva en viss ställning och hyfsning i rent
arkitektonisk mening innan man övergår till lokalernas prydande
med lös eller fast konst. Ett samarbete mellan skilda institutioner
under en bestämd konstnärligt skolad och auktoriserad ledning skulle
säkerligen vara till stor nytta. Goda initiativ ha under de senaste åren
tagits även på detta område. Lyckligast och djärvast genomfört är
kanske ABF:s nya studiehem i Malmö, där samarbetet mellan
arkitekt, målare och skulptör utfallit synnerligen väl.
För mindre bibliotek, studiesalar och sammanträdeslokaler gäller
i stort sett detsamma som för hemmen. Sedan man fått det bästa
möjliga av rummen genom att stämma väggarna i ljusa, neutrala
färger o. s. v. kan man tänka på vad som passar bäst i dem, alltefter
rummets funktion. En samlingslokal bör ha en representativ prägel,
men denna kan kläda sig i synnerligen skiftande former. Ett läsrum
elier bibliotek får t. ex. en särskild stämning genom porträtt av några
kända författare. Sorgligt nog är tillgången på konstnärligt värdefulla
sådana synnerligen dålig. Ägde vi den av mig förut drömda
institutionen, skulle det vara en lätt sak att skaffa avgjutningar av de
klassiska författarnas, de stora naturforskarnas, samhällsreformatorernas
byster eller andra konstverk av likartad kvalitet och karaktär.
I större samlingslokaler borde det finnas målningar och skulpturer
av en klar etisk innebörd, gärna med väckande sociala motiv,
nationella, däremot aldrig nationalistiska. Bland våra yngre konstnärer
har det vuxit upp en krets målare och skulptörer med vaken blick för
samtidens frågor, Albin Amelin, Sven Erixson, Nils Nilsson, för att
blott nämna ett par av de mest markanta personligheterna, och säkert
skulle de känna sig manade att lösa just sådana uppgifter. Arbetets
ära borde vara ett inspirerande ämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
