Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1939 - Händelser och spörsmål - »Det judiska finansherraväldet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 455
Men bankerna då? Jo, av de 420 direktörerna i New York Clearing
House^s nitton grupper funnos endast 30 judar, d. v. s. 7 procent av hela
antalet. Den enda judiska firma som gjorde några viktigare
internationella transaktioner var ,Kuhn, Loeb & Co. (Den är numera icke heller
helt judisk.) De största bankerna i New York äro icke blott kontrollera-^
de av icke-judar: de vägra kategoriskt att ens anställa judar i sin tjänst.
I jämförelse med den »ariska» firma, som har sitt namn efter J. P. Morgan,
spela Rotschildarna en helt obetydlig roll på den internationella
storfinansens område.
Vad andra sfärer beträffar finner man att det är bara inom
beklädnadsbranschen, detaljhandeln och filmproduktionen som judarna spela en
viktig roll. De stora industrierna och de ofantliga rikedomarna i Amerika
tillhöra icke-judiska familjer såsom Ford (vilken av Hitler erbjudits en
hedersutmärkelse), Rockefeller, du Pont etc.
I detta sammanhang borde kanske också nämnas att det bland
guvernörerna i Bank of England icke finns en enda jude liksom icke heller
bland direktörerna av de största bankerna, vilka gå under benämningen
»the Big Five».
I varje land finns det rika, fabulöst rika judar, i Amerika såväl som
i Europa, men ingenstädes inneha de finansiellt herravälde eller utöva
ekonomisk kontroll.
Och samtidigt bör man hålla i gott minne att i Polen_, Litauen och
andra länder utgöra judarna den allra fattigaste delen av befolkningen
och måste, vid sidan om oerhörda materiella svårigheter, även utstå
alla antisemitismens och rasfördomarnas förbannelser. De tyska judarnas
öde är allt för välkänt för att här ens behöva nämnas.
Men dessa judar, som enligt den tyska nationalsocialismens läror,
äro storfinansiärer och internationella bankirer, äro samtidigt, enligt
samma evangelium, bolsjeviker och samhällsomstörtare som smida planer
mot den privata äganderätten.
Mot bakgrunden av den ohyggliga misär under vilken miljontals
judar leva i Polen, i Amerika, för att inte nämna det en gång tsaristiska
Ryssland, kunde man med fog vänta att de skulle vara särskilt
mottagliga för kommunismens löftesslösande utopier. Men så har ingalunda
varit fallet. Enligt Petrograds kommunistiska partis officiella siffror
år 1919 utgjordes dess medlemskap, som uppgick till 124,021, till
74,3 proc. av ryssar, 10,5 proc. letter, 6,3 proc. polacker, 3,7 proc.
est-ländare, 2,6 proc. litauer och 2,6 proc. judar.
Ett belysande exempel från Amerika om judarnas omfattande av
bolsjevismen erhåller man då man betänker att i New York, där 2
miljoner judar äro bosatta, de kommunistiska kandidaterna erhöllo blott
31,987 röster vid senaste presidentvalet. Och bland de nio ledarna av
Amerikas K. P. befinner sig icke en enda jude.
Där alltså några fakta om den »judiska» bolsjevismen. Men vad bryr
sig väl den nazistiska propagandan om fakta. Hitler skrev antisemitismen
på sitt program emedan han kände dess enorma förutsättningar som ett
propagandavapen för reaktionen, ett vapen som under årtusenden visat
sin effektivitet. v. Malmquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
